Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stängselskyldighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stängselskyldighet
Stödåtgärder för jordbruket
angående S. och betesreglering finnes hos länets
lant-mäterikontor.
Vid utsläppande av betesdjur måste man först
tillsäga granne att laga sin icke fredgilla stängselsträcka,
och man får själv göra det (eventuellt efter syn), om han
ej ofördröjligen avhjälper bristen. Risken för
djur-ägaren blir eljest, att djuren inkomma på annans mark
än den försumliges (denne får ej skadestånd) och där
intagas, varefter djurägaren måste lösa dem med
ersättning för skadan enligt två ojäviga mäns värdering
(som den skadelidande genast måste ombesörja) samt
kostnaden för deras underhåll (med avdrag för eventuell
avkastning) ävensom för kungörelse. Den som intagit
djur, måste genast underrätta ägaren, om denne är
känd, eljest kungöra i kyrka och ortstidning, och han
får ej dessförinnan använda djuret. Efter 14 dagar får
han sälja djuret på offentlig auktion och taga
ersättningen ur köpeskillingen. Djurägaren kan i stället för
betalning ställa pant eller borgen och anlita landsfiskalens
handräckning för djurets återfående. Vill han klandra
markägarens förfarande, beräkning av skada o. d., skall
han instämma denne till domstolen inom 3 månader från
djurets utlösning.
Enligt ägofredslagens övergångsbestämmelser gäller
dels förening om S. sina 10 år ut, dels hägnadsdelning
från tiden före 1/1 1934 tills omdelning skett på
delägares yrkande. Äldre lag om stängselvitsord gäller
beträffande avsöndring på viss tid eller på livstid, som
upplåtits före 1/1 1908, men avsöndring för alltid är
jämställd med andra fastigheter. Av Kungl. Maj:t
utfärdade betesförbud kvarstå och nya sådana må
utfärdas. .4. E-d.
Stärkelse, se Kolhydrater.
Stärkelsevärde, se Foderenhet.
Stödjerot, se Rot.
Stödjevävnad, vävnad, som utbildas i växten särskilt
för att giva denna mekanisk styrka. Böjnings- och
dragfasthet erhålles genom fibrer (bastfibrer). Dessa äro
långsträckta, i ändarna tillspetsade celler med
förtjockade väggar och utan levande cellinnehåll. De
förekomma i fasta buntar i barken omedelbart utanför
sil-delen eller i den senare. Cellväggarna äro av cellulosa,
i regel mer eller mindre förvedade. De ha mycket hög
hållfasthet, närmast lika med stålets, och äro
synnerligen elastiska. Då de även uppnå en för växtceller
ovanlig längd — ända till flera cm — utnyttjas de tekniskt
som spånadsämnen eller bindemedel (t. ex. lin, hampa).
Hampfibern är starkt förvedad, medan linfibern, som
har en längd av 20—40 mm, är av ren cellulosa. Den
tekniska produkten bast utgöres av förvedade fibrer,
som särskilt tidigare erhållits från lövträd t. ex. lind;
den största betydelsen som bindemedel har numera
palmbast (Raffiabast). Samma byggnad som bastfibern
har vedfibern i veddelen. I unga växande organ före-
kommer i stället för fibrer kollenkym*, som utgöres av
långsträckta, levande celler med delvis förtjockade
cellulosaväggar. De ha mindre hållfasthet, men större
elasticitet än fibern och kunna följa med i organens
längdtillväxt. De uppträda i strängar nära stammens
yta och bilda ofta framspringande åsar i hörnen
av-kantiga stammar. Stenceller äro mer eller mindre
avrundade celler som ge motståndskraft mot tryck.
Cellväggen är mycket tjock och alltid starkt förvedad.
De uppträda särskilt i hårda bildningar såsom torra
frukt- och fröskal (nötskal) men kunna även uppstå i
mjukare vävnader genom förvedning av parenltym.
Känd är t. ex. stenbildningen i saftiga frukter bl. a.
päron. H. B—m.
Stödlån, se Stödåtgärder för jordbruket.
Stödskog avser i lagstiftningen en skogstillgång, som är
tillräcklig att utgöra varaktigt stöd för drivande
av-självständigt jordbruk. Man avser således därmed ej
endast husbehovsskog utan i skogsbygder även skog
därutöver i sådan omfattning, att ägaren där kan få
utfyllnad i arbetet och viss inkomst. Enligt lag den
18 juni 1925 angående förbud för bolag, förening och
stiftelse att förvärva fast egendom, med ändring 3 juni
1932, kan Kungl. Maj:t giva sådan samfällighet rätt
att förvärva bl. a. skogsmark, som ej erfordras såsom
stödskog för en egendom. Enligt lag den 18 juni 1926
om delning av jord å landet skall vid avstyckning i
vissa fall tillses, att envar i förrättningen ingående
jordbruksfastighet i mån av tillgång erhåller S. R. L-k.
Stödåtgärder för jordbruket, åtgärder, som avse att
ekonomiskt stödja jordbruksnäringen. Taget i
vidsträcktaste mening kunna hit räknas praktiskt taget
alla för jordbruket vidtagna statliga åtgärder, vare sig
de avse att förbilliga produktionen eller förbättra
priserna på jordbrukets saluprodukter eller att på annat
sätt påverka jordbrukets ekonomiska resultat. Hit
skulle sålunda även kunna räknas de sedan lång tid
tillbaka pågående s. k. produktionsbefrämjande
åtgärderna, såsom understödjande från statens sida av
täckdikning, gödselvård, betesförbättring etc., vilka i
allmänhet ytterst avse ett förbilligande av produktionen.
Begreppet har emellertid fått en mera begränsad
betydelse och användes numera i regel att beteckna de
åtgärder, som under senare år i nästan alla länder
vidtagits av statsmakterna för att lindra verkningarna
av den 1929 och 1930 inträdda jordbrukskrisen.
Ifrågavarande åtgärder ha i huvudsak inriktats på dels att
bereda lättnader ifråga om jordbrukets skuldbörda,
dels att till s. k. skäliga priser bereda avsättning för
jordbrukets produkter. Åtgärderna ha i olika länder
genomförts under växlande former.
Vad beträffar åtgärderna för beredande av
lättnader i jordbrukets skuldbörda, lia dessa genomförts
i form av moratorium, t. ex. bl. a. i Danmark och För-
897
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
