Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stödåtgärder för jordbruket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stödåtgärder för jordbruket -
enta Staterna, eller i form av ökad långivning från
statens sida. I vårt land ha för sistnämnda ändamål
inrättats olika fonder, såsom Statens sekundärlånefond,
samt beviljats s. k. ackordslån och stödlån,
varförutom vissa räntelättnader medgivits.
Åtgärderna avseende att till s. k. skäliga priser
bereda avsättning för jordbrukets produkter ha i regel i
princip inriktats på att reservera den inhemska
marknaden (hemmamarknaden*) för det egna landets
jordbruksproduktion samt göra priserna därstädes mer
eller mindre oberoende av på världsmarknaden rådande
priser (prisskyddsåtgärder). För jordbruksprodukter,
för vilka importbehov förelegat, ha i allmänhet höga
tullar eller importavgifter kommit till användning,
ibland kombinerade med reglering av importen (jfr
Importreglering). Jordbruksprodukter, som varit
föremål för export, ha däremot helt naturligt icke kunnat
skyddas med tullar. För dessa har importen
förhindrats, och exporten har understötts genom
exportpristill-lägg (jfr Exportpremie), varigenom priset kunnat
regleras uppåt till den nivå man önskat. Medel för
finansiering av exportpremierna ha anskaffats genom anvisning
på statsbudgeten eller genom uttagande av avgifter
på hemmakonsumtionen. Till en början tillgrepos
pris-skyddsåtgärder endast för vissa produkter, men
allteftersom jordbrukskrisen utvidgades, utbyggdes så
småningom ett system, omfattande hela jordbruksproduktionen.
Den s. k. jordbrukskrisen inleddes med ett starkt
prisfall på spannmål under 1929 och de närmast följande
åren. För att skydda det egna landets odling tillgrepo
importländerna åtgärder, i vissa fall jämförliga med
spannmålsregleringen (jfr Spannmålshandel), i vårt
land i andra fall i form av starkt höjda tullar. Sålunda
hade tullen för vete den 1 januari 1933 stigit i Tyskland
till 31 guldfrancs, i Italien till 20 guldfrancs och i
Frankrike till 16 guldfrancs pr 100 kg, medan
världsmarknadspriset för vete samtidigt var 8—9 guldfrancs pr
100 kg. Tullarna kompletterades ej sällan med
tvingande bestämmelser ifråga om användning av inhemsk
spannmål (inmalningstvång) samt statlig inlösen av
spannmålsskörden till fastställt pris. I exportländerna
sökte man motverka prisfallet genom begränsning av
försäljningarna och upplagring, t. ex. i Förenta
Staterna och Kanada, eller genom begränsning av odlingen,
t. ex. i Förenta Staterna, där första gången 1933 avtal
träffades mellan staten och jordbrukarna om en 15
procents minskning av vetearealerna. Försök ha också
gjorts att internationellt reglera spannmålshandcln vid
en rad världskonferenser, varvid i allmänhet beslut
fattats eller överenskommelser träffats, innebärande,
att exportländerna skulle begränsa försäljningarna och
importländerna icke ytterligare försvåra importen.
När prisfallet 1931 och de följande åren sträcktes
även till de animaliska produkterna, sökte import-
- Stödåtgärder för jordbruket
länderna att på motsvarande sätt som för spannmål
skydda priserna för det egna landets produktion. Detta
skedde med hjälp av tullar och importreglering*, vilken
senare tog formen av bl. a. kontingentering, såsom t. ex.
beträffande smör i Tyskland och Frankrike, bacon i
England, eller av valutarestriktioner, såsom t. ex. i
Tyskland. Exportländerna mötte dessa åtgärder genom
att betala pristillägg vid export. Exportpristillägg,
finansierade genom att avgiftsbelägga den inhemska
konsumtionen, kom särskilt till användning för mjölk
och mejeriprodukter. Ett sådant system tillämpades
först i Australien 1924 och har sedan i något modifierade
former kommit till användning bl. a. i Österrike, Norge
och Sverige. Även direkt produktionsbegränsande
åtgärder ha vidtagits. Kontingenteringen av
fläskproduktionen i Danmark samt destruktion av kött från
10 000-tals storboskap i Danmark och milliontals
smågrisar i Förenta Staterna utgöra exempel härpå.
I Sverige är så gott som hela jordbruksproduktionen
för närvarande föremål för prisskyddsåtgärder.
Förutom spannmål (jfr Spannmålshandel) och mjölk
(jfr Mjölkreglering) omfatta sålunda ifrågavarande
åtgärder kött, fläsk och ägg, sockerbetor, potatis
samt kraftfodermedel.
Prisregleringen på kött och fläsk (slaktdjursreglering)
innebär bl. a., att slaktdjur samt kött och fläsk må
importeras endast mot licens, varvid Kungl. Maj:t
äger föreskriva, att särskild importavgift skall uttagas.
Därjämte äger Kungl. Maj:t rätt att, för
upprätthållande av ett visst prisläge, utbetala pristillägg vid
export av kött och fläsk samt att betala bidrag för
infrysning av tillfälliga överskott utav såväl kött som
fläsk. För bestridande av härmed förenade kostnader
användas i första hand medel, som inflyta genom
upptagande av avgifter vid export och import av kött och
fläsk, och i andra hand medel, som inflyta i form av
införselavgifter å majs m. fi. fodermedel. Skulle
ytterligare medel erfordras, äger Kungl. Maj:l rätt att
förordna om upptagande av s. k. slaktdjursavgift,
uppgående till högst 3 kr. för hel kropp av nötkreatur, som
slaktad väger minst 150 kg, 2 kr. för svin och 1 kr. för
övriga djur. Sådan slaktdjursavgift har emellertid
uttagits endast under kortare perioder. Inkomsterna av
importavgifterna och slaktdjursavgifterna redovisas till
Jordbrukets prisregleringsfond*, varifrån medel anvisas
för prisstödjande åtgärder. Under budgetåret 1938/39
utbetalades sålunda bl. a. för export av fläsk 3,53 mill.,
för export av nötkreatur 0,15 mill. och för infrysning
0,49 mill. kr. Den centrala handläggningen av frågor på
detta område samt kontrollen av regleringsåtgärderna
tillkom intill 1935 den 1933 tillsatta Statens
slakterinämnd men har sedan nämnda tidpunkt handhafts av
Statens jordbruksnämnd. Vid regleringens
genomförande medverka jordbrukarnas slakteriorganisationer.
898
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>