Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sublimat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sublimat
Surtornsväxter
sublimat och vilka dessutom innehålla ett rött
färgämne. Sublimatlösning bör endast komma till
användning efter anvisning av veterinär eller läkare.
G. Dbg.
Suffolkhästen, se Hästraser.
Sugdike, se Torrläggning.
Sukkulent = fetbladsväxt, se Andning och Vattenbalans.
Sulfat, svavelsyrat salt. En del S. gå i handeln under
namn av vitriol, nämligen järnsulfat (grön vitriol),
kopparsulfat (blå vitriol) och zinksulfat (vit vitriol). Se
även under resp. metaller samt Gips, Kopparvitriol och
Svavelsyra. H. E-r.
Sulfatved, se Pappersmasseved.
Sulfider, föreningar mellan svavel och annat
grundämne, vilka till sin sammansättning motsvara oxider.
De kunna betraktas som salter till den svaga syran
svavelväte. Olösliga S. utfällas med hjälp av
svavelväte ur saltlösning.
Sulfit, svavelsyrligt salt. Då svavelsyrlighet är en
tvåbasisk syra, bildar den två serier salter, sura och
neutrala. Såväl syran som de sura salterna (bisulfiterna) ha
stor användning som milda blekmedel. Det viktigaste
S. är kalciumbisulfit, som användes i
sulfitcellulosaindustrien; det har egenskapen att lösa träets
inkruste-rande ligninämnen, medan cellulosan lämnas intakt —
orörd. Det framställes genom att inleda svaveldioxid
(svavelsyrlighetens anhydrid, en färglös gas med
stickande, karakteristisk lukt) i kalkmjölk.
S. oxideras lätt till sulfat, liksom den fria syran till
svavelsyra. Se även Svavel. H. E-r.
Sulfitcellulosa framställes genom att koka till
nötstora bitar sönderhugget trä under starkt tryck i
järncylindrar med en lösning av surt kalciumsulfit.
Sulfitsprit, framställes ur den sockerhaltiga
avfallsluten i sulfitcellulosafabrikerna.
Sulfitsprittillverkningen, som grundar sig på svenska uppfinningar
(ingenjörerna Gösta Ekström och Hugo Wallin), växte
fram i Sverige ur förra krigstidens svårigheter på
grund av den då stoppade bensinimporten.
S.-till-verkningens omfattning bestämmes av Kungl. Maj:t.
Den uppgick 1938 till 53 mill. normalliter à 50 %.
Under pågående krig är fabrikationen av S. av
utomordentlig betydelse för vårt land. G. Dbg.
Sulfitved, se Pappersmasseved.
Sulky, en ytterst lätt och smäcker tvåhjulig kärra,
som användes vid travtävlingar. Hjulen äro försedda
med gummiringar. I. J-n.
Sumpbäver, se Pälsdjursavel.
Sumpgas, se Metan.
Sumpgigel, se Gigel.
Sumpjord, se Jordmåner.
Sunderbyns försöksgård i Norrbottens län inköptes 1908
av dåvarande Kemisk-växtbiologiska anstalten i
Norrbotten och avträddes 1938 till staten. Den bildar till-
sammans med försöksgården Alträsk en administrativ
enhet och sorterar liksom övriga statliga försöksgårdar
under Lantbrukshögskolans jordbruksförsöksanstalt.
S. omfattar en totalareal av 40,15 ha, varav 24,5
ha äro uppodlade. Jorden utgöres väsentligen av
lättare mineraljord, finmo och mjäla i växlande
proportioner, delvis överlagrade av torvjord. Det på S.
bedrivna försöksarbetet är närmast avsett att omfatta
de för övre Norrlands kustbygder aktuella
växtodlingsproblemen. G. T-n.
Superfetation, se Fortplantning.
Superfosfat kom i sparsamt bruk i Sverige redan på
1850—60-talen. Vid denna tidpunkt framställdes det
genom uppslutning av ben med svavelsyra. Senare
övergick man till att använda råfosfat, vanligen
fos-forit. Råfosfatens olösliga trikalciumfosfat överföres
därvid genom behandling med svavelsyra till
vatten-lösligt monokalciumfosfat enligt följande formel
Ca3(P04)2 + 2H2S04-=*Ca(H2P04)2 + 2CaS04
Superfosfatets fosforsyra är följaktligen vattenlöslig
men övergår mycket hastigt i jorden i svårlösligare
form. I normal jord kan detta tänkas ske på följande
sätt:
Ca(H2P04)2 + CaC03–>2CaHP04 + H20 + C02
2CaHPO„ + CaC03->Ca3(P04)2 + HaO + C02
Genom denna återgång till svårlösligare form är
fosforsyran skyddad från uttvättning, men den är
dock ej hårdare fastlagd än att växterna kunna upptaga
och utnyttja densamma.
Om däremot jorden i fråga är kalkfattig, reagerar
superfosfatet i stället med aluminium och järn under
bildandet av A1P04 och FeP04 m. m. Då dessa fosfat
äro olösliga inom för de högre växterna tjänliga
pH-områden, undandrages följaktligen fosforsyran växterna
genom dylik fastläggning.
De senaste årens undersökningar hava emellertid
visat, att sistnämnda fastläggningsrisk rätt väsentligt
kan minskas genom att S. användes i kornad form.
Härigenom minskas beröringsytorna mellan jord och
gödsel och därmed också reaktionshastigheten för
fast-läggningsprocessen.
S. saluföres i 2 olika koncentrationer, med 18 resp.
20 % P206, dels som vanligt S., dels som kornat.
G. T-n.
Surfoder, se Ensilering.
Surhetsgrad, se Mjölk.
Surkulla, se Baldersbrå.
Surmjölk, se Filmjölk.
Surost, se Ostfel.
Surtornsväxter, Berberidaceae, familj till vilken hör
bl. a. släktet Berberis*, som omfattar flera arter,
samt en del andra prydnadsväxter, bland annat
Epi-medium alpinum, som har övervintrande blad och
900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
