- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
909

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svinens utfodring ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svinens utfodring -

trådfattigt kraftfoder. Dessutom kan saftigt
fabriks-avfall och köksavfall användas. Vatten tillsättes
vanligen, så att en tjock gröt erhålles. Stundom utfodras
dock kraftfodret i automater, varvid vatten gives
extra.

Som exempel på några för slakterisvin vid en levande
vikt av 50 kg användbara foderstater skola följande
anföras.

Fodermedel

Kraftfoder, kg....................................j 1,7—2,0 0,5—1,1 1,3—1,8 1,4—1,9 1,9—2,1

Potatis, kg ......................................! — 3,3—3,0 — — —

Rotfrukter, kg.................................... — — 2,1—1,6 — —

Grönfoder, kg ....................................i — — — 1,6—1,0 —

Skummjölk, kg ..................................! 3,0—2,9 3,0—3,0 2,9—2,9 | 1,7—2,7 —

Animaliskt proteinfoder, g ........................: 0—50 50—90 0—50 | — 150—210

Mineralfoder, g ....................................................................20—23 10—18 16—21 j 11—19 13—17 j

Den första för varje fodermedel införda mängden
avser medelsnabb och den sista snabb utveckling. Av
skrymmande foder är mängden störst vid medelsnabb
utveckling, medan för koncentrerat foder mängden är
störst vid snabb utveckling. Näringstillförseln utgör
vid medelsnabb utveckling 1,9—2,1 fe och vid snabb

2.4—2,5 fe pr djur och dag. Mängden smältbart protein
pr fe uppgår vid medelsnabb utveckling till 110—112 g
och vid snabb till 114—118 g. I foderstat I utgöres
kraftfodret av 60 del. korn och 40 del. majs samt i
foderstat II av 60 del. korn, 20 del. havre och 20 del.
majs. Havre kan i sistnämnda fall användas, enär
potatisen håller låg växttrådhalt i torrsubstansen. I
foderstat III består kraftfodret av 40 del. råg, 30 del.
korn och 30 del. majs, varför detta är relativt
växt-trådfattigt, vilket erfordras med hänsyn till
rotfrukternas jämförelsevis höga växttrådhalt. I foderstat IV
utgöres kraftfodret av 40 del. råg, 30 del. vete och 30 del.
majs. Denna blandning är fattigare på växttråd än
någon av de föregående, beroende på att samtidigt det
växttrådrika grönfodret användes. I foderstat V
användes samma kraftfoder som i foderstat I.

Vanligen bör kraftfodrets mängd under svinens
utveckling öka från 0,7—1,2 kg pr djur och dag upp till

2.5—3,0 kg. Tillsammans med potatis kan dock lägre
mängd användas. Mängden potatis och rotfrukter kan
öka pr djur och dag från 1,5—2,0 kg till 2,0—3,0 kg.
Skummjölken fördelas enligt vad förut anförts. Av
animaliskt proteinfoder gives samtidigt med potatis
70—90 g pr djur och dag under början av utvecklingen.
Användes ej mejeriavfall, bör mot slutet av uppväxten
något vegetabiliskt proteinfoder tillskjutas.
Mineral-fodret utgöres i föregående foderstater av 20 del.
koksalt och 80 del. kalciumkarbonat. Av detta erfordras
från 8—12 upp till 25—30 g pr djur och dag. Då ani-

- Svinens utfodring

maliskt proteinfoder gives, minskas mängden
mineral-foder något. Detta gäller även vid användning av
grönfoder. Fodrets bas-syrakvot måste beaktas, varvid ett
värde av 1,1—1,3 bör eftersträvas.

Vid uppfödning av större, mognare slakterisvin kan
mera grovfoder under första delen av uppväxten
användas. Grönfoder under sommaren samt potatis eller
rotfrukter under vintern utgöra då en viktig del av

Fodermängd pr djur och dag
I II III IV v


fodret. Omkring 1,0 kg kraftfoder bör dock samtidigt
användas. Mot slutet av uppväxten ökas mängden
kraftfoder till omkring 2 kg pr djur och dag.

Avelssuggorna kunna efter grisarnas avvänjning och
under första delen av dräktigheten leva på grönfoder
under sommaren och potatis eller rotfrukter under
vintern, såvida samtidigt något mejeriavfall gives.
Under vintern bör dessutom hömjöl av baljväxter
användas till en mängd av 0,5—1,0 kg. Det gröna fodret
under sommaren kan utgöra 8—14 kg pr djur och dag.
Under vintern kan av potatis 5—10 kg och av
rotfrukter 7—-12 kg utfodras. Mot slutet av dräktigheten
tillslutes 0,5—1,0 kg kraftfoder. Dessutom gives koksalt
extra.

Vid digivning användes under sommaren 3—5 kg
grönfoder och under vintern lika stor mängd potatis
eller rotfrukter. Vid riklig tillgång på skummjölk
utfodras härav 6—10 kg pr sugga och dag. I regel behöves
dessutom 200—400 g animaliskt proteinfoder dagligen.
Kraftfodret spelar under denna tid huvudrollen, i det
3,5—4,5 kg erfordras. Utom koksalt behöves vanligen
20—30 g kalciumkarbonat extra.

Fargaltarna utfodras i nära överensstämmelse med
suggorna. Vid lindrig tjänstgöring räcker 1,0—1,5 kg
kraflfoder, medan vid sträng tjänstgöring 2,5—3,5 kg
behöves. Under sommaren användes grönfoder och
under vintern potatis eller rotfrukter, varvid den
dagliga mängden kan utgöra 1—4 kg. Skummjölk gives i
en mängd av 5,0—10,0 kg. Vid sträng tjänstgöring bör
dessutom något animaliskt proteinfodcr ingå. I övrigt
bör under vintern 0,2—0,4 kg hömjöl av baljväxter
användas. Tillsättes dessutom koksalt samt 10—20 g
kalciumkarbonat, kan utfodringen anses
tillfredsställande. Bas-syrakvoten kan i de vuxna svinens
foder vara något högre än i de uppväxande. J. Ax-

58—905197

909

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0913.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free