Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svinsjuka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svinsjuka
Svinstall
(rån den av Waldmann beskrivna, då hos oss grisarna
i stor utsträckning insjukna även efter avvänjningen.
Vad sjukdomens behandling angår, framhåller
Waldmann, att ifrågavarande smittämnen endast synes
lämna en svag och kortvarig immunitet. Det finnes
därför enligt W. intet verksamt serum eller vaccin,
utan den enda verksamma behandlingsmetoden är god
hygien, som i främsta rummet skall ta sikte på, att
smågrisarna hållas i möjligaste mån isolerade från
varandra, tills grisarna nått en ålder av 8—10 veckor.
Man rekommenderar därför ett flertal små isolerade
grisningshus med rastgård, så att grisarna kunna gå
ut i fria luften, när de önska. Mellan varje grisningshus
och rastgård är en c:a 1,5 m bred gång, så att de olika
kullarna icke skola kunna komma i kontakt med
varandra. Enligt de nyare undersökningarna är således S.
icke en sjukdom, som uppkommer endast till följd av
mindre goda hygieniska förhållanden — något som
man tidigare trodde ■—, utan S. är en typisk
infektionssjukdom, vilken emellertid endast kan hållas
tillbaka genom hygieniska åtgärder, och vilken kan
utrotas. Hos oss synes i vissa fall sekundärinfektion med
framgång kunna förhindras genom profvlaktisk
behandling av grisarna med pasteurella-serum eller
vaccin. Erfarenheten har också visat, att i besättningar
med kronisk S. en god hygien med varma, torra och
väl isolerade stallar verksamt kan bidraga till att
sjukdomen hålles tillbaka. N. L.
Svinskorv, benämning för eksem och krustabildningar
i huden hos grisar. Orsakas vanligen av lidanden i
digestions- eller respirationsapparaten såsom
tarminfektion och svinsjuka eller i vissa fall av skabb. S. är
ett tecken på att grisarna ej äro friska. Behandlingen
skall riktas mot grundlidandet. Endast i de fall, då S.
orsakas av skabb, kan en yttre behandling av huden
vara indicerad. N. L.
Svinskötarckurs. För utbildande av dugliga svinskötare
anordnas statsunderstödda praktiska och teoretiska
kurser.
Praktisk kurs, som pågår i 11 månader och börjar
den 24 oktober, anordnas å lämpliga egendomar.
För att antagas till elev i sådan kurs fordras vanlig
folkskolebildning, att hava fyllt 19 år, vara fullt frisk
samt ha minst ett års praktik i svinskötsel. Elev
erhåller under kursen fri kost och logi samt kontant
minst 500 kr. Statsbidrag för den praktiska
utbildningen utgår med 350 kr. per elev.
Teoretisk utbildningskurs, som pågår en månad (i
regel september), anordnas vid lantbruks- eller
lantmannaskola eller annan lämplig plats. Undervisningen
omfattar svinens anatomi, avel, utfodring och vård,
sjukvårds- och hälsolära samt journal- och rapportföring
m. m. Eleverna erhålla fri kost och fritt logi under
kursen. Statsbidrag till kursen utgår dels med
grundanslag med 600 kr., dels som bidrag per elev med 60 kr.
Kungl. Maj:ts reglemente för statsunderstödda S
återfinnes i Svensk författningssamling 636/1917,
353/1938 och 149/1939. A. A-n.
Svinstall eller svinhus. Stallet utföres vanligen med två
rader boxar utmed en fodergång i mitten av byggnaden.
Stundom placeras gångar utmed ytterväggarna och 2
rader boxar i mitten. Slutligen kan ett svinhus inredas
med en rad boxar utmed gången.
Boxar för gödsvin uppdelas i de egentliga boxarna,
i vilka djuren ligga och äta, samt gödselplatserna, där
svinen avlämna sin spillning.
Längden på boxen bör rätta sig efter det antal svin
den skall rymma och vara lika med den erforderliga
krubban. C:a 10 djur är det lämpligt att inrymma i
varje box. Vid bestämmandet av krubbans längd utgår
man från att på varje meters längd kunna 3 medelstora
till slakt färdiga eller 4—5 mindre svin få plats. Djupet
av boxen bör ej vara större, än att samtliga svin få
plats att ligga, ty i annat fall förorena de liggplatsen.
Ett djup av 2 m bör därför ej överskridas.
Gödselplatserna kunna, om fodergången är i
byggnadens mitt, placeras utefter ytterväggarna. Bredden
bör vara så stor att djuren bekvämt kunna vända sig,
d. v. s. minst 110 cm. Ligga fodergångar utmed
ytterväggarna, kunna gödselplatserna förläggas mitt i
byggnaden. Ibland läggas gödselplatserna närmast krubban,
men de kunna även göras tvärgående mellan fodergång
och vägg, om huset är smalt. Längsgående
gödselplatser medgiva en bekväm utgödsling och äro därför
de vanligaste.
Boxar för modersuggor böra ha en fri golvyta av minst
6 kvm. Om suggan har grisar, är det onödigt med
särskild avgränsad gödselplats. Utmed boxens väggar
sättes smågrisskydd, c:a 25 cm från golvet och 15 cm
från väggarna.
Krubblängden bör vara 60 cm för varje sugga.
Vid sidan om boxarna för modersuggor, böra finnas
mindre boxar för smågrisar, dit de kunna gå in genom
öppningen i mellanväggen.
Boxväggarna böra göras glesa och flyttbara.
Lämpligt är att fastgjuta stående U-järn nr 5, i vilka
1 Yi" X 4" liggande bräder kunna nedskjutas på sådant
sätt, att avståndet mellan bräderna blir c:a 5 cm.
Mot fodergången kan väggen göras lodrät eller
lutande. Denna vägg kan göras av stående eller
liggande järnrör men också av trä, vilket blir betydligt
billigare.
Golvet i boxarnas liggplatser måste vara
värmeiso-lerande. Lämpligt är att förse ett underlag av mager
betong med dubbel asfaltstrykning eller ännu bättre
asfaltisoleringspapp samt på detta lägga ett 8—10 cm
915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
