Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Säd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Säd
Säd
målsarealen gått tillbaka från i medeltal 1 599 000
hektar under åren 1886—90 till 1 546 000 hektar i
medeltal för åren 1931—35.
Vad skördeutbytet pr hektar beträffar, så har detta
under de sista femtio åren stigit högst avsevärt för
flertalet sädesslag. Störst har denna stegring varit
ifråga om höstvete, för vilket den uppgår till cirka
70 %, under det att den för övriga stråsädesslag
håller sig vid cirka 30 %. Orsakerna till
skördestegringen äro att söka dels i bättre jordkultur och
kraftigare gödsling, dels i ett tack vare växtförädling bättre
sortmaterial. Landets totala skörd av spannmål har
därigenom ökats avsevärt (jfr nedanstående tabell).
Dock har skörden av baljväxter på grund av en starkt
minskad odling sjunkit.
Skörden av spannmål 1886 —1937
i tusental ton.
Årligen Vete Råg Övrig stråsäd Trindsäd S:a spannmål
1886—90 109 546 1 481 72 2 208
1896—00 133 602 1 552 65 2 352
1906—10 191 632 1 830 56 2 709
1916—30 242 506 1 665 55 2 168
1926—30 466 450 1 907 47 2 870
1931—35 647 425 1 897 40 2 009
Fördelningen av arealerna för de olika sädesslagen
i procent av varje läns åkerareal under år 1937 visas
av följande tabell:
På grund av vårt lands stora utsträckning i norr
och söder samt de mycket växlande klimat- och
jordmånsförhållandena i olika trakter är fördelningen av
de skilda sädesslagen mycket olika, såsom av
ovanstående tabell framgår. Höstvetet dominerar, som
synes, över rågen i flera län. Mest omfattande är
höstveteodlingen i Östergötlands, Malmöhus och
Södermanlands län. Även med hänsyn till vårveteodlingens
utbredning kommer det starkt sädesodlande
Östergötlands län främst. Vad beträffar rågodlingen, så
är denna mest omfattande på sandjordarna i Blekinge
och Kristianstads län samt i Kalmar och Kronobergs
län.
Kornet har stor utbredning på Gotland och i
Malmöhus län samt i Norrland. Den omfattande kornodlingen
på Gotland betingas av att jorden där är mycket
kalkrik och därigenom mera lämplig för korn än havre,
vilken på dylik jord ofta skadas svårt av
gråfläck-sjuka. Den omfattande kornodlingen i Norrland
sammanhänger med sexradskornets tidiga mognad
samt med att man i Norrland sedan gammalt använder
korn som brödsäd.
Havren, som är vårt mest odlade sädesslag, har sin
största utbredning på de kalkfattiga jordarna på
sydsvenska höglandet samt i Skaraborgs och Örebro län.
Odlingen av trindsäd är störst i landskapen kring
Mälaren (ärter och vicker) samt i Bohuslän (bönor).
Å. 1.
Areal för olika sädesslag i procent av varje läns åkerareal 1937.
Län Höstvete Vårvete Höstråg Vårråg Korn Havre Blandsäd [-Baljväxter-] {+Balj- växter+}
Stockholms .......... 8,0 1,9 2,7 0,1 0,9 12,0 14,8 1,8
Upsala .............. 8,0 2,7 3,0 0,2 1,7 7,3 18,6 4,3
Södermanlands ...... 10,5 1,8 3,7 — 0,4 19,0 7,9 1,7
Östergötlands ........ 11,2 4,2 5,0 0,5 1,4 14,5 14,5 1,1
Jönköpings .......... 2,5 2,7 6,2 1,4 0,6 31,2 2,0 0,3
Kronobergs.......... 1,1 4,1 7,9 0,2 0,7 31,7 2,5 0,2
Kalmar.............. 7,3 3,6 9,5 0,4 3,0 19,8 4,8 0,3
Gotlands ............ 9,0 0,8 7,3 0,2 11,3 4,2 7,8 0,8
Blekinge ............ 4,3 2,4 13,8 0,3 0,6 20,4 3,1 0,1
Kristianstads ........ 6,0 1,2 9,7 0,2 1,0 13,3 13,0 0,3
Malmöhus............ 11,0 1,0 6,0 0,2 7,1 5,8 16,1 0,8
Hallands ............ 5,3 3,2 9,4 0,2 0,7 25,4 3,1 0,3
Göteborgs och Bohus 5,0 2,4 5,4 0,2 0,3 24,9 4,3 1,1 1
Älvsborgs............ 3,5 2,0 6,1 0,5 0,2 27,3 1,1 0,4
Skaraborgs .......... 6,3 0,8 7,6 0,3 0,2 26,9 2,5 0,4
Värmlands .......... 5,5 1,0 5,1 0,1 0,2 21,0 1,2 0,2
Örebro .............. 6,5 1,8 4,2 0,6 0,3 27,5 1,3 0,3
Västmanlands........ 8,8 1,6 2,4 — 0,5 22,7 5,8 1,6
Kopparbergs ........ 3,7 0,4 3,4 — 2,2 22,7 1,5 0,1
Gävleborgs .......... 0,4 0,1 0,9 0,1 6,4 19,6 2,8 0,1
Västernorrlands ...... — — 0,4 0,1 11,8 6,8 1,8 —
1 Jämtlands .......... — — 0,3 — 10,8 1,3 0,6 0,3
Västerbottens........ — —■ 0,6 0,1 11,5 2,5 2,5 —
Norrbottens.......... — — 0,1 — 7,7 3,2 0,6
1 En stor del härav utgöres av hästbönor.
928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
