Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Traktor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållanden. Dess högre pris m. m. gör emellertid,
att man trots dess obestridliga förtjänster i allmänhet
hellre väljer hjultraktorer för lantbruksdrift.
Användning av luftgummiringar på en hjultraktor
medför en viss besparing i bränsleförbrukning. Den
största betydelsen torde dock ligga i möjligheten att
använda T. ej blott på åker utan även på väg, och
detta utan tidsödande omställningar. Gummiringarna
kunna dock ej under alla förhållanden överföra samma
dragkraft som stålhjulen, särskilt inte under våta,
sliriga förhållanden. De behöva därför ibland antingen
ersättas av stålhjul, varför sådant utbyte genom
lämpliga hjulkonstruktioner ofta underlättas, eller
kompletteras med särskilt påmonterade slirskydd. De
senare måste samtidigt som de skola vara effektiva,
vara bekväma att fälla ut. De utomlands delvis
använda slirkedjorna passa ej under våra våtare
förhållanden. Fällbara eller inskjutbara, relativt kraftigt
utbildade slirjärn torde lämpa sig bäst.
Styrning av hjultraktorer sker genom vridning av
framhjulen och av bandtraktorer genom frikoppling
och bromsning av inre sidans band.
De i vårt land vanligaste T. ha nu en motorstyrka
av 15—40 hk och en egenvikt av 1 000—3 000 kg.
En viss tendens till ökad användning av än mindre
T. är märkbar.
För trädgårdsbruk finnas T. av olika storlekar
ända ned till sådana med en motoreffekt av blott
1—2 hk.
En T:s arbetsförmåga vid stationärt arbete angives
såsom bromsad effekt på remskivan, uttryckt i
hästkrafter. Dess arbetsförmåga vid dragarbete angives
såsom bromsad effekt på dragkroken. Dess rena
dragförmåga vid viss hastighet angives såsom dragkraft
mätt i kg. Dragkraften är mindre, ju större
körhastigheten är. Slirnings- och lutningsförhållanden m. m.
inverka avsevärt på dragkrokseffektens storlek. H. M-g.
Traktormotor, se Förbränningsmotorer.
Traktorplog, se Plog.
Trampgräs (Polygonum aviculare), även kallad
fågelknäa, hör till pilörtsläktet, men skiljer sig från övriga
hos oss förekommande ogräs inom detta släkte genom
i allmänhet nedliggande växtsätt, små smala blad
och blommornas anordning icke i ax utan ensamma
eller i små knippen i bladvecken. Den förekommer
ytterst allmänt på gårdar och vägar, där den är ett
svårutrotligt ogräs, samt även i åkrar, där den dock
är av ringa betydelse, samt på havsstränder. H. G. S.
Tramptorv, se Bränntorv.
Tran, se Fett.
Tranbär, tränjon (Vaccinium oxycoccus) är en krypande
dvärgbuske av ljungväxternas familj med smala
grenar och äggrunda, på undre sidan gråaktiga,
vintergröna blad och stjärnformiga röda blommor
på nästan hårfina skaft samt stora, till en början
fläckiga, slutligen röda bär, som äro starkt sura. De
kunna dock ätas, sedan de fått frost, och i syltat
tillstånd påminna de om lingon, men ha finare arom.
De ha av gammalt åtnjutit rykte som ett gott medel
mot skörbjugg, något som är fullt berättigat, då senare
tiders undersökningar påvisat en hög halt av
C-vitamin. Växten tillhör vitmossekärrens karaktärsväxter
och är spridd i hela landet. H. G. S.
Transformator, se Elektricitet.
Transgressionsförädling, se Växtförädling.
Transithandel, se Handel.
Translokation, se Ärftlighetslära.
Transmissioner. Maskinelement, som överföra en rörelse,
kallas T. De viktigaste T. äro axlar och
lagerkopplingar samt växlar. Av växlarna äro kuggväxeln*
och kedjeväxeln de vanligaste. Remledningar* kunna
också räknas dit. N-g.
Transparente blanche, se Äpple.
Transpiration, se Vattenbalans.
Transport av varor. Alla varor måste transporteras
och de flesta flera gånger på sin väg från producent
till konsument. Transportmedlen ha under de senaste
75 åren undergått en betydande utveckling. Denna har
varit avgörande för såväl handelns som samhällets
utveckling. För producenterna ha transportmedlens
utveckling betytt vidgade marknader. Stockholm
förses nu med mjölk från alla Mälarprovinserna jämte
Östergötland, medan för 50—60 år sedan
tillförselområdet sträckte sig blott några mil utanför
Stockholm. Veteproducenterna i de transoceana länderna
ha hela världen till sin marknad, och smörproducenterna
på södra halvklotet sälja årligen 100-tals miljoner kg
smör till norra halvklotet. Det sistnämnda är ej blott
en följd av transportmedlens utan jämväl av
kylteknikens utveckling. För konsumenterna betyder
transportmedlens utveckling en säkrare
behovstäckning. Brist på livsmedel torde numera vara sällsynt i
de civilliserade länderna.
De transportsätt, som huvudsakligen komma till
användning för här ifrågavarande transporter, äro:
häst- och biltransporter, järnvägstransporter och
båttransporter. Automobilens betydelse som
transportmedel har kraftigt tilltagit under det senaste årtiondet.
Det är särskilt i fråga om närtransporterna och i fråga
om s. k. högtarifferat gods, som dess konkurrenskraft
gentemot järnvägarna är betydande.
Uppsamlingstransporterna ske sålunda i övervägande grad med
lastautomobil. Transporten av levande djur till
slakterierna sker nästan helt med ifrågavarande
transportmedel. Vid de längre transporterna inom landet äro
järnvägarna dock alltjämt dominerande. Bestämmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
