Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädgårdsskötsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sträng kontroll, som, om proverna godkännas, ge
firmorna rättighet att försälja fröet under beteckningen
»Statskontrollerad stam».
Statens Växtskyddsanstalt bispringer avgiftsfritt alla
odlare och privata, som insända prov på skadade
växter, bestämmer skadans natur och giver råd om
bästa bekämpningssätt, om det gäller svamp- eller
insektskada, eller meddelar kulturfel, om sådant skulle
ha orsakat skadan. Vidare kontrolleras genom Statens
Växtskyddsanstalts inspektörer alla importerade
partier av levande växter. Skulle dessa vara infekterade
av farlig skadeinsekt eller parasitsvamp, får varan ej
införas i riket. Tillfälliga anslag givas vissa år för
transport av frukt från de rika fruktbygderna i söder
till Norrlands fruktfattiga trakter.
T:s betydelse är ej endast den, att den giver närmare
30 000 yrkesutövare med familjer levebröd. Genom att
vegetabilierna äro nästan oundgängliga i ett nutida
kosthåll och ha stor betydelse för folkhälsan, har T.
i viss utsträckning blivit var mans egendom. Stora
delar av stadsbefolkningen hyr utanför staden en liten
jordlott, en s. k. koloniträdgård, där de vanligaste
köksväxterna för sommar och höstbehovet odlas och
där det också finnes plats för ett par fruktträd. Detta
är ej enda vinningen. Industriarbetaren kommer ut i
naturen, får kärlek till jorden och kan bättre förstå
dem, som ha till livsuppgift att arbeta där. Han lär
sig äta köksväxter och grunden är lagd till ytterligare
konsumtion. Få äro väl nu de lantgårdar, som ej ha
en köksträdgård och produkterna från denna användes
i allt större utsträckning. Dock synes det som om ökad
propaganda för och instruktion i hur köksväxterna skola
tillredas, vore nödvändig. Vi ha i detta fall ännu
mycket att lära av våra gamla läromästare i T.,
tyskarna, liksom även amerikanarna, vilkas
förbrukning av vegetabilier är mångdubbelt större än vår,
räknat pr individ.
T. kan i viss utsträckning bedrivas även i
nordligaste Sverige. Där är det naturligtvis endast
köksväxter och blommor med kort utvecklingstid, som
kunna ifrågakomma. För fruktodlare har utarbetats
en zonkarta över vårt land, omfattande 5 zoner jämte
sortlista för varje zon. För köksväxter finnes intet
liknande. Odlaren får lita sig till de uppgifter, som
kunna erhållas på platsen och så pröva sig fram med
nyheter. Av köksväxtslag finnes i allmänhet en mängd
sorter, av vilka några äro tidigare och härdigare och
därför passande i sämre klimat. Ettåriga blommor gå
med förkultur till över hela landet. I Norrland bör man
undvika sorter med sen blomning, då dessa vanligen
ej hinna blomma, förrän nattfrosterna komma.
Fleråriga blomsterväxter gå, enligt rapporter från flera håll
långt uppe i Norrland, långt bättre än vad man tidigare
trott. Här återstår dock mycket att pröva, innan säkra
utlåtanden kunna givas. En art bör helst klara sig
4-5 vintrar för att anses fullt härdig.
Anläggningen av en trädgård bör anförtros åt en
sakkunnig, då det är av stor vikt, att trädgårdens
grundplan är den mest lämpade. Närmast huset lägges
vanligen prydnads- och blomsterträdgården. Helst bör
köks- och fruktträdgård även ligga i husets
omedelbara närhet, då onödiga transporter undvikas och
kontrollen över trädgården är lättare genomförbar. Hela
den samlade trädgården bör omgivas av häck, plank
eller mur till skydd dels mot skarpa vindar, dels mot
större skadedjur. Gångföringen bör läggas med
eftertanke; ett för stort antal gångar bör naturligtvis
undvikas. Hellre böra de permanenta gångarna vara något
för få. Det är lättare att varje år lägga ut jordgångar,
som kunna flyttas hur som helst från år till år. Om
möjligt bör frukt- och köksträdgård skiljas från
varandra, enär kultur under fruktträden hindrar skötseln
av såväl träd som övrig gröda. Jfr Köksväxtodling.
Betr. skötseln av trädgårdens alster och sortval, se
resp. artiklar, t. ex. Köksväxtodling och de olika
köksväxterna, Böna, Gurka o. s. v.
Statistik rörande T. är något svår att erhålla, då det
ofta gäller mycket små odlingar. Det beräknas, att för
produktivt ändamål upptogos 1932 över 32 000 ha
av köksväxt- och fruktodlingar. Detta motsvarar
0,86 % av hela åkerarealen. Arealen för
trädgårdsväxter under glas utgjorde 1932 1 288 000 kvm i
växthus och 1 198 000 i drivbänkar. Sedan dess har en
kraftig ökning skett, som dock ej siffermässigt kan
anges. Vid 1932 års jordbruksräkning erhöllos även
uppgifter beträffande antalet fruktträd. Äpple dominerade
med över 4 mill. träd, päron utgjorde 1 176 mill.,
körsbär något över 1 mill., medan plommon ej fullt nådde
denna siffra. Värdet av skörden av
trädgårdsprodukter beräknades 1932 till 183 mill. kr. Medan arealen
ej upptager mera än en knapp procent av
jordbruksarealen, är värdet 1/5 av de skördade
jordbruksprodukternas värde, ett bevis för den intensiva odling
med stor kapitalinsats och stor arbetskraft som
trädgårdsnäringen utgör. S. G-n.
Trädgårdsstinkflyn, se Stinkflyn.
Trädgårdssyra, se Syra.
Trädgårdstulpan, se Tulpan.
Trädgårdsundervisning. Planmässig utbildning inom
trädgårdsyrket torde ej ha funnits i vårt land förrän
omkr. mitten av förra århundradet. Före denna tid
utbildades trädgårdsmästare genom praktiskt arbete
som elever. Ända till slutet av århundradet fingo
eleverna utbildning huvudsakligen i praktiskt arbete
vid de då förefintliga skolorna: Svenska
Trädgårdsföreningens vid Rosendal, Kungl. Lantbruksakademins
vid Experimentalfältet samt vid Alnarps
lantbruksinstitut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
