Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utsädesförening, Sveriges ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utsädesförening, Sveriges -
Till U. torde också vara att hänföra den import och
export av utsädesvaror, som regelbundet äger rum.
Importen är visserligen rätt omfattande, men har
genom den inhemska fröodlingens utveckling under
senare år avsevärt avtagit. Av strå- och trindsäd
importeras obetydliga mängder, huvudsakligast
foderärter (-pelusker) och vicker. Av vallbaljväxter är
importen rätt omfattande, synnerligast av rödklöver,
blålusern och vitklöver. I fråga om vallgräsen
importeras vårt huvudsakliga utsädesbehov av knylhavre,
krypven, rödsvingel, ängskavle m. fi. ävensom en
mindre del av behovet av rajgräs, renlosta, hundäxing
m. fi. Av rotfruktsfrö införes numera morotsfrö samt
en del sockerbetsfrö. Trädgårdsfrö importeras
fortfarande i stor utsträckning. Utsädesexporten är ej så
synnerligen avsevärd; den omfattar en del stråsäd av
förädlade sorter samt vissa år rödklöver-,
alsikeklöver-och timotejfrö ävensom understundom frö av
hundäxing och engelskt rajgräs. Pågående krig har
naturligtvis medfört avsevärda rubbningar. Jfr även
Förfalskning. H. W-e.
Utsädesmängd, se Sådd.
Utsädesväxling. Termen U. användes i två olika
betydelser, nämligen dels såsom en beteckning för växling
av utsäde mellan två olika jordar, dels anskaffning
av nya eliter av ett visst sädesslag, väl att skilja från
ombyte av sort. Vad beträffar fördelarna av U. i den
förra betydelsen torde dessa knappast vara fullt
bevisade, då det gäller sädesslagen, även om det från
många håll påstås, att en gynnsam effekt skulle ha
uppnåtts genom att vid odling på fastmarksjord taga
utsäde från torvjord och omvänt. Däremot är det ett
faktum, att dylik U. är av betydelse för potatisodlingen.
Utsäde från torvjord ger vanligen mycket högre
avkastning än utsäde från andra jordar (men ej tvärtom).
I många fall torde detta bero på att potatis från
torvjord är friskare än potatis från fastmarksjord (mindre
virussmittad), men det kan också tänkas, att
fysiologiska, av jordarten beroende olikheter föreligga. — U.
i den senare betydelsen är alltid en synnerligen
betydelsefull åtgärd, då det i regel är svårt att hålla en
sort ren under en längre följd av år. Särskilt nödvändigt
är anskaffandet av nya eliter av korsbefruktare, t. ex.
råg. H. O-d.
Uttvättning. Den växtnäring, som tillförts eller bildats
i jorden, är i större eller mindre utsträckning föremål
för U. ur jorden genom nederbördsvattnet. Graden av
U. beror av en rad faktorer, t. ex. näringsämnets art,
jordens fysikaliskt-kemiska och fysikaliska
beskaffenhet, nederbördens mängd och fördelning m. m., och
den måste sålunda betraktas från fall till fall. Minsta
risk för U. föreligger rent mekaniskt, då jorden har
liten genomsläpplighet samt då nederbörden är ringa
eller väl fördelad. Ren U. på grund av närsaltets lätt-
- Utvecklingslära
löslighet förekommer framför allt beträffande
salpeter, under det att andra närsalter på grund av
lättlöslighet uttvättas i betydligt mindre omfattning, än
man i allmänhet är böjd att antaga. Beträffande kalk
och kali har man företrädesvis att göra med U. på
grund av fysikaliskt-kemiska reaktioner i jorden, i
första hand på grund av jonutbyte. Sålunda kan
exempelvis en kaligödsling öka U. av kalk från jorden.
Följande tabell som är hämtad ur ett engelskt arbete,
visar mängden tillförda och uttvättade sura och basiska
beståndsdelar från de vanligaste gödselmedlen i kg pr
ha, vilka uttvättats i lysimeterförsök.
[-Ogödslat-]
{+Ogöd- slat+} Svavels, ammoniak Superfosfat Kalisalt
[-Ut-tvätt Tillfört Ut-tvätt Tillfört Ut-tvätt Tillfört-]
{+Ut- tvätt Till- fört Ut- tvätt Till- fört Ut- tvätt Till- fört+} Ut- tvätt
Ni NHS 1,1 133,4 0,8 — 0,6 -— 0,8
Ni nitrat 137,0 — 275,5 — 149,4 — 159,7
P206 ... 1,1 — 1,1 179,6 1,1 — 1,1
S03 ––––75,1 380,0 359,8 402,4 381,4 1,7 122,7
Cl ..........46,2 — 47,1 1,1 47,1 306,0 355,4
CaO––––187,2 — 465,5 340,8 337,4 1,1 386,7
MgO ... 46,5 — 224,8 10,9 100,3 1,7 95,0
K20 . .. . 11,5 — 15,7 — 11,2 304,9 14,9
Na20 .. . 114,6 — 152,5 — 196,7 — 170,4
Dessa siffror äro givetvis ej generella, utan från annan
jord kunna helt andra siffror erhållas. Det förtjänar i
detta sammanhang framhållas, att på de svenska
jordarna knappast i något fall föreligger risk, att tillförd
fosforsyra uttvättas samt att, om de lätta jordarna
undantagas, även kalit är föremål för ganska ringa U.
S. E-n.
Utvecklingslära, härstamningslära, descendensteori,
evolutionsteori, läran om de levande organismernas
uppkomst ur och härstamning från andra, tidigare levande.
Som en motsats till U. kan sättas den gamla
uppfattningen, att alla arter tillkommit genom en skapelseakt
och därefter förblivit oförändrade. Till de viktigaste
historiska bevisen för U. höra paleontologins
vittnesbörd om de fossila, utdöda växt- och djurformernas
förändringar. De system, i vilka nu levande växter och
djur inordnas, utgöra ävenledes ett slags bevis, ty
den växlande grad av likhet, efter vilken formerna
systematiseras, betraktas som mått på graden av
släktskap (d. v. s. härstamning från gemensamma förfäder).
Andra, liknande bevis erhållas från den jämförande
anatomin, embryologin och serumforskningen.
Växt-och djurgeografin visa, att växternas och djurens
nuvarande utbredning på jordytan icke kan förklaras utan
tanke på gemensamma stamformer, vilkas
avkomlingar förändrats under sina vandringar. Slutligen har den
moderna, experimentella ärftlighets- och
artbildnings-forskningen, kombinerad med studier i mikroskopet av
986
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
