Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vagnar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vagnar
Vall
För att onödiggöra tidsödande omställningar av
överreden ha dylika utformats, användbara vid
körning av alla förekommande slag av gods. Dessa
överreden ha mestadels formen av flak. Ett dylikt flak
Vagnar. Fig. 4. Vagn med luftgummiringar och
tipp-bart överrede. (A. B. Fargo, Malmö).
måste ha relativt stor längd och bredd, exempelvis
4,5x1,9 meter för en parvagn. Flaket förses med
omkr. 30 cm höga sidobräder, som användas dels vid
körning av tungt gods, dels vid körning av säd och hö.
Vid körning av rotfrukter o. d. förhöjas sidorna med
extra sidobräder.
Vid körning av grovt virke anbringas detta vanligen
direkt på underredets bankar, eller på speciella
timmerbankar som placeras på fram- och bakvagn.
V. för tung lasskörning på backig väg böra vara
försedda med bromsar. På gummihjulsvagnar äro
bromsar särskilt nödvändiga, dels på grund av de
tunga lass, som kunna köras på dessa V., varvid
hästarna ansträngas hårt i utförsbackar, om bromsar
icke finnas, dels på grund av att gummihjulsvagnar
måste bromsas fast, då de skola ställas på mark,
som har den minsta lutning.
För transport av sockerbetor o. d. hava V. med
tippanordning kommit till användning för att minska
arbetet med avlastningen (fig. 4 och 5). Y. A-n.
Vagnshästar, se Exteriörbedömning.
Vagnssmörja, fast smörjmedel av växlande
sammansättning, avsett för fordon med enklare glidlager. God
V. synes bättre än s. k. konsistensfett tåla på vagnar
förekommande lagertryck samt kvarhålles relativt
länge även i ofullständigt tätade lager. V. tillverkas
numera vanligen genom sammansmältning och
knåd-ning av mörka tjockflytande mineraloljor med billiga
fasta fettämnen, huvudsakligen av animaliskt ursprung.
Inblandning av fasta ämnen, såsom grafit och talk
kan förekomma. Tillsats av tjära, hartsolja o. d., vilket
särskilt tidigare använts, förorsakar att V. beckar sig,
vilket är en olägenhet. Y. A-n.
Vakthundar, se Hundraser.
Vakuumpanna, se Kondenserad mjölk.
Valack, kastrerad hingst. Beteckningen uppgives hava
uppkommit i Tyskland på grund därav, att kastrerade
hingstar plägade införas från Valakiet. /. J-n.
Valbenmjöl, se Fiskeriavfall.
Valcriana, se Vänderot.
Valiett, se Margarin.
Valköttmjöl, se Fiskeriavfall.
Vall är en genom sådd av huvudsakligen 2- eller
fleråriga växter åstadkommen konstgjord äng, som
användes till slåtter eller bete.
Historik m. m. V. är i sin nuvarande utformning
en jämförelsevis modern företeelse inom jordbruket.
I äldre tider, då åkern så gott som uteslutande
användes för sädesodling, hämtades större delen av fodret
från de naturliga ängarna, dels genom betning, dels
genom slåtter, varigenom vinterbehovet av foder
tillgodosågs. Vid mitten av 1700-talet började man på
enstaka håll att så vallväxter på åkern, varvid man
huvudsakligen använde sig av utländskt frö, en metod
som redan Linné utdömde. I ungefär samma takt,
som åkerarealen sedan tillväxte genom uppodling av
de naturliga ängarna, ökade även vallarealen, så att
den år 1865 upptog ungefär 635 000 ha eller ungefär
27 % av den dåtida åkerarealen. Från mitten av
1800-talet har åkern ökat med 740 000 ha, V. med ungefär
700 000 ha. Nyodlingen har därför väsentligen betytt
en rationalisering av foderproduktionen. V:s successiva
tillväxt framgår av följande siffror:
År Hektar Procent av åkern
Vagnar. Fig. 5. Vagnen i fig. 4 i tippat läge.
V. var till en början uteslutande slåttervall, och slåt-
991
[ 1870 700 000 27,0
I 1900 1 190 000 34,7
I 1920 1 356 000 35,8
1932 1 568 000 42.1
1938 1 593 000 42.6
1939 1 594 000 42.5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
