- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
1000

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Variationsstatistik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Variationsstatistik

Vatten

säkerhetsgraden i medeltal eller procenttal, som grunda
sig på begränsade material. Med hjälp av beräkningar
enligt sådana formler, kan man avgöra, hur stor
sannolikheten är för att en skillnad eller en avvikelse från
en normalsiffra skall vara slumpbetingad. Om man
exempelvis utför en beräkning för de 20 personer vi
ovan anfört som exempel, finner man, att
sannolikheten för att slumpen skall åstadkomma en
förskjutning upp till 17 kvinnor och 3 män är mindre än 1 på
368. I mer än 367 fall på 368 får man slumpvis ett
större antal män. Nu brukar man bortse från en
slumpsannolikhet av 1/368, vilket motsvarar 3 gånger
medelfelet, och ånge, att den skillnad man erhållit,
är statistiskt säkerställd eller signifikant. Mellan 2 och
3 gånger medelfelet kan man framhålla, att skillnaden
eller avvikelsen är så stor, att den sannolikt ej är
slumpbetingad, men man bör ej dra en bestämd
slutsats. En engelsk skola drar bestämda slutsatser
redan vid avvikelser på 2 gånger medelfelet, men
flertalet statistici ha strängare fordringar. Just inom
försöksmatematiken på lantbrukets område har
emellertid den engelska skolan spelat en mycket framskjuten
roll.

Vid en statistisk analys strävar man emellertid ej
blott att beräkna den roll »tillfälliga fel» eller
avvikelser spela. Man söker också få en uppfattning om
systematiska fel. Dessa betingas ofta av ett
oavsiktligt urval, och man kan ej ånge allmänna regler för hur
sådana fel skola kunna elimineras. Om man
exempelvis jämför dödligheten bland lantarbetare och
skräddare, finner man kanske en större dödlighet bland
skräddare. Detta behöver emellertid ej betyda, att
skräddarens yrke är mera ohälsosamt än lantarbetarens.
Orsaken kan vara, att detta yrke väljes av klena,
tuberkulösa etc., vilka ej ha krafter för lantarbetarens
mera ansträngande yrke. Detta innebär ett systematiskt
fel, ett urvalsmoment. När man jämför material, bör
man alltid misstänka sådana felkällor. G. Dbg.
Varietet, se Art.
Varietctkorsning, se Artkorsning.
Varmblodiga hästar, se Hästraser.
Varmbänk, se Drivbänk.
Varmhus, se Växthus.
Varmjäsning, se Ensilering.
Varmvattenbehandling, se Avsvampning.
Varu- och krcalursjournal, se Bokföring.
Vaselin (naturvaselin) är en salvartad massa, bestående
av fasta och halvflytande kolväten och framställes
genom vakuumdestillation av renad bergolja*. Vanlig
s. k. vit V. utgöres i allmänhet av en beredning av
paraffin, i värme upplöst i vaselinolja eller
paraffinolja, vilken lösning stelnar vid rumstemperatur.

O. S-g.

Vass, bladvass*. Ordet användes emellertid också som
beteckning för av höga gräs ocli gräsliknande växter
bildade vegetationer ute i vattnet. H. G. S

Vassle, biprodukt vid ostberedning. Dess
sammansättning beror av ystmjölkens sammansättning och av
ystningsai betets utförande.

V. erhållen vid tillverkning av helfet ost innehåller
c:a 93 % vatten, 0,5 % fett, 0,9 % äggviteämnen,
5 % mjölksocker och 0,6 % salter.

V. användes antingen för beredning av mesost eller
såsom svinfoder. E. C-g.

Vassrör, se Bör.
Vasstarr, se Starr.

Vasstorv, se Lösa avlagringar och Torv.
Watt, se Elektricitet.

Vatten. Kemisk förening med formeln H2 O. Är på grund
av dels sin rika förekomst i naturen, dels sin vitala
och mycket påtagliga betydelse för såväl människan
som allt annat organiskt liv, en substans, till vilken
ett levande intresse under alla tider varit knutet.
Under äldre tider betraktades exempelvis V. såsom
en särskild gudom i ett flertal religioner. I Aristoteles’
världsuppfattning ingick V. vid sidan av jord, eld och
luft såsom ett av de fyra grundelement, vilka ansågos
uppbygga ali materia. Uppfattningen av V. såsom
ett särskilt element levde kvar långt senare och
reviderades först av Lavoisier, vilken visade att V. var
identiskt med vätets oxid.

V:s fysikaliska och kemiska egenskaper. Bent V.
visar i tjockare skikt en blå färg. I tunnare skikt
är det färglöst och klart genomskinligt. Dess
kokpunkt ligger vid 100,0° C vid 760 mm lufttryck och
dess fryspunkt vid ±0,0° C. Vid isens smältning
bindes 80 g kal pr g och vid ångbildningen 539 g kal
pr g.V:s specifika värme är vid 15° C 1,0000. De tre
sistnämnda siffrorna äro jämfört med motsvarande tal
för andra ämnen ovanligt stora, ett förhållande som
är av utomordentligt stor betydelse ur skilda
synpunkter. Sålunda verkar förekomsten av V. såsom en mycket
slark buffert vid förekommande
temperaturförändringar. Detta gör exempelvis att årsväxlingarna i
temperatur äro avsevärt mindre i närheten av de stora
haven jämfört med kontinenternas inre. Man skiljer
sålunda mellan två olika klimattyper, maritimt och
kontinentalt klimat. Även fysiologiskt spelar V:s
buffring gentemot temperaturväxlingar en stor roll.
En organism är tack vare sin vanligtvis höga
vattenhalt i stånd att inom sig hålla en konstant temperatur,
även om de yttre förhållandena växla inom vida
gränser. En temperaturreglerande faktor, som i detta
sammanhang kan nämnas, är svettningen, vilken
innebär, att en mycket vattenhall ig vätska föres ut till
kroppens yta. Här avdunstar den, vilket medför
bindning av en stor mängd värme. Denna värme tas

1000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/1004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free