Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Virkesinmätning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Virkesinmätning -
fot och diametern i cm eller hela Och halva tum
(stundom kvartstum). Då emellertid rundvirket ej är
cylindriskt utan avsmalnande mot ena ändan, mäter man i
en del fall grundytan å stockens mitt (lövvirke), vilket
giver ett närmelsevis riktigt resultat. Å sågtimmer
användes dock alltid toppgrundytan, varigenom den
inmätta massan blir väsentligt lägre än den verkliga
(å grovt virke omkring 25 %, å klenare virke ofta 50 %
och mer). Ju större längder och klenare dimensioner,
som uttagas, desto större blir »bortmätningen», d. v. s.
skillnaden mellan den verkliga och den toppmätta
kubikmassan. Vid inmätning av sågtimmer bortgår
ytterligare 10—15 % av volymen, beroende på att
mätningen sker innanför bark. — Då stockens omkrets ofta ej
är cirkelrund, bestämmes diametern efter mätning på
lågkant eller efter medeltalet mellan största och minsta
diametrarna; det senare torde vara såväl rättvisast som
vanligast förekommande. Vid diametermåttets
avläsning ha olika metoder kommit till användning. Mest
exakt är mätning efter »närmaste streck», varvid måttet
upptages till närmast liggande lägre eller högre full
måttenhet. Vanligare användes dock mätning i
»fallande» hel- eller halvtum, då närmast underliggande
måttenhet antecknas. Därvid bortmätes dock i medeltal
*/s respektive 1/4 tum. A en stock med en verklig
diameter av 5 tum, som sålunda nedtummas till t. ex.
4i/2", utgör volymförlusten 24 % av den inmätta
massan, medan motsvarande bortmätning å en 10 tums
stock endast uppgår till 11 %, av vilket alltså framgår,
att »nedtumningen» svårast drabbar småvirket. Vid
leverans av rundvirke, i synnerhet sågtimmer,
brukar köparen förbehålla sig ett övermål å längden,
s. k. stötmån (förr stötfot), av vanligen 3 à 4 tum.
Samtliga dessa bortmätningar böra tagas i noggrant
beaktande vid jämförande prisberäkningar mellan
skilda sortiment. — Inmätning i fast massa sker för
rundvirke i allmänhet, såsom sågtimmer,
tändsticks-virke o. dyl., i engelska (svenska) kubikfot eller
kubikmeter; för pappersmasseved (där ej löst mått användes,
jfr ovan) i engelsk eller svensk kubikfot och för sågat
virke vanligen i engelsk kubikfot eller St. Petersburg
el. rysk Standard.
Vid virkesleveranser sker inmätning efter
kontraktsbestämmelser eller efter vedertaget bruk. Utefter
flottlederna och vid andra platser, där större
virkesleveranser ske, utföres mätningen av edsvurna, oj aviga
tum-mare genom tumningsföreningar. Enär dessa föreningar
i huvudsak äro sammanslutningar av virkesköpare,
hava krav framställts från virkesleverantörerna att
även bli representerade. Dessa krav hava blivit
beaktade i lagen om virkesmätning den 20 juni 1935.
Enligt denna kan K. M:t förordna att inom Stockholms,
Uppsala, Älvsborgs, Värmlands, Örebro,
Västmanlands, Kopparbergs och samtliga norrlandslän mätning
- Virussjukdomar
av virke för industriellt bruk, förädling eller export
skall ombesörjas av en virkesmätningsnämnd, som i
sådant fall tillsättes av K. M:t. Av ledamöterna utom
ordföranden skola hälften företräda säljare- och andra
hälften köpareintressena. K. M:t fastställer reglemente
och utfärdar instruktion för mätningen. Nämnden
tillsätter mätningschef och övrig personal. I de flesta län
hava dock tumningsföreningarna bibehållits, sedan
virkesleverantörerna där blivit representerade.
Granskad R. L-k.
Virussjukdomar, sammanfattande benämning på en stor
grupp av smittsamma växtsjukdomar, som icke
förorsakas av någon med nutida hjälpmedel påvisbar
organism. Smittämnet, virus, förekommer i pressaft
från sjuka växter och passerar obehindrat genom
fina filtra, som kvarhålla även de minsta kända
organismer; det har därför sagts vara »filtrabelt». Numera
har man emellertid framställt ännu finare filtra,
som allt efter porstorleken kunna kvarhålla eller
genomsläppa olika virus. Därav kan slutas, att virus utgöras
av eller äro bundna vid fasta kroppar av mycket ringa
storlek. Man har därigenom även erhållit vissa
hållpunkter för bedömande av dessa kroppars storlek,
vilken hos olika virus synas kunna växla mellan c:a
0,00001 och 0,0001 mm. I några fall har man genom
utfällning och omkristallisering lyckats isolera ämnen
av proteinartad natur, vilka sannolikt utgöra virus
eller i varje fall innehålla detta. Virus förökas i den
sjuka plantan och sprider sig i regel genom hela dess
vegetativa system; somliga virus övergå även i fröet,
andra däremot icke; i enstaka fall förekommer virus
t. o. m. i pollenkorn.
V. inverka vanligen hämmande på plantans
utveckling och förorsaka degeneration och bortdöende av
större eller mindre vävnadspartier. Särskilt vanliga äro
rubbningar i klorofyllbildningen, såsom vid de talrika
formerna av mosaiksjuka* och vissa slag av
brok-bladighet. I samband härmed inträda mestadels
tillväxtstörningar: bladen bli ofta krusiga, buckliga,
hoprullade, stjälkarnas leder förkortade (rosettbildning)
eller i andra fall abnormt långa och smala. Genom
bortdöende (nekros) av vävnadspartier kan det uppstå
mörka fläckar eller strimmor på blad och stjälkar eller
mera omfattande förstöring av t. ex. växtpunkter,
ävensom inre förändringar.
Överföringen av olika virus från en växt till en annan
kan försiggå med större eller mindre lätthet. En del
virus kunna överföras genom mera hårdhänt beröring
av först en sjuk, sedan en frisk planta; t. ex.
tobaksmosaik överföres på detta sätt vid skötseln av
plantorna. Andra virus fordra kraftigare ingrepp för sitt
inträngande (t. ex. beskärning). Många kräva medverkan
av insekter. Bland dem spela bladlöss den främsta
rollen, men vissa virus bäras även av tripsar, stritar,
1024
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
