Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägbyggnad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vägbyggnad
Väggar av trä
till byggande av ödebygdsvägar med högst 85 % av
den beräknade kostnaden. Förbättring och underhåll
av för automobiltrafiken viktiga vägar och gator i
städerna utgår av utjämningsmedel av städernas
automobilskattemedel med högst hälften av den beräknade
kostnaden. — Förbättring av för automobiltrafiken
särskilt viktiga vägar å landsbygden utgår av
automo-bilskattemedlens länsfonder med högst % av den
beräknade kostnaden, där ej på grund av särskilda skäl
högre bidrag prövas böra beviljas. Sådana högre
bidrag hava uppgått till högst 90 % av den beräknade
kostnaden. K. A-r.
Vägföreningen, Svenska, är stiftad i Stockholm 1914
och har till uppgift att genom
upplysningsverksamhet bidraga till utveckling av det svenska vägnätet
och dess underhåll samt ägna sin uppmärksamhet åt
vägtrafikfrågor. V. anordnar kurser för utbildning av
vågmästare samt andra fackmän i vägbyggnad och
vägunderhåll samt anordnar vägdagar. För viss del av
verksamheten, kurser och vägdagar, åtnjuter V.
statsbidrag; under de senare åren 20 000: —■ kronor årligen.
V. utgiver en facktidskrift »Svenska Vägföreningens
Tidskrift», nordens största och äldsta vägtekniska
tidskrift. K. A-r.
Väggar av trä äro mycket vanliga hos oss på grund av
vårt lands rikedom på trä. Av ytterväggar finnas en
del olika typer, anpassade efter olika klimatiska
förhållanden m. m. Träväggar äro lätta att utföra
varjämte god värmeisolering kan ernås. Däremot ha dylika
väggar ringa motståndsförmåga mot eld och träets
benägenhet att krympa kan ofta vara till olägenhet. Vid
korsvirkesväggar utgöres den bärande delen av en
fackverkskonstruktion av trä. Mellanrummen utfyllas ofta
med tegel till %-stens tjocklek. Till väggens
förstärkning anbringas vid hörn och för övrigt där så erfordras
snedsträvor. Fönster- och dörröppningar skola på båda
sidor begränsas av stolpar. En sådan vägg är
givetvis otillräckligt värmeisolerande för ett varmhus.
Väggar av liggande timmer utföras av sågade eller
osågade stockar. I allmänhet användes furuvirke, och
stockarna läggas så, att tyngden verkar tätande på
fogarna. Bottensyllen utföres ofta av ek. Vid
konstruktionens utförande måste hänsyn tagas till de rörelser,
som uppstå till följd av virkets torkning. Särskilt måste
stor försiktighet iakttagas, då stående virke kombineras
med liggande. Vertikalpanelning bör därför ej utföras
förrän efter ett par år. Timret för väggarna har vanligen
en tjocklek av 15 à 17 cm. Beträffande
sammansättningen av timret m. m. se Hopfogning av virke.
Innerväggar utföras i förband med yttervägg genom
laxning eller knutning. Vid timmerstockarnas ändar
mot dörr- och fönsteröppningar infällas svärd eller
gåtar i vertikalt urtagna spår.
Vid väggar av stående timmer hopfogas först stockarna
till tavlor samt resas därefter på syllstockarna eller
på dessa utlagda ringvarv av liggande stockar.
Tavlorna fasthållas genom en på syllstocken fastspikad
ribba, som passar in i ett motsvarande spår i tavlorna.
Under fönster samt över dörrar och fönster utfylles
i allmänhet med liggande virke. Virket drevas från
båda sidor med tjärdrev. Lämpligt är att bekläda
utsidan med asfaltpapp samt anbringa panel.
Väggar av liggande plank utföras ungefär i
överensstämmelse med väggar av liggande timmer. Dylika
väggar kunna med tiden bli betydligt tätare än stående
stomme, men användas dock sällan på grund av de
olägenheter, som uppstå vid hoptorkningen.
Väggar av stående plank hör till de vanligaste
träväggstyperna. Plankens tjocklek bestämmes dels
av-kraven på bärighet, dels på värmeisolering.
Värme-isoleringsförmågan kan dock betydligt höjas genom de
å plankstommen anbragta beklädnaderna samt
luftrummen. Stående plankväggar kunna utföras dubbla
eller enkla. Den enkla är den vanligast förekommande
och utföres i regel av 62 eller 75 mm plank. Plankorna
skola vara späntade samt drivas väl samman och tätas
genom drevning. Skarvar å plankorna skola anordnas
så, att de ej komma i jämnhöjd utan förskjutas. Under
fönster samt över dörrar och fönster anordnas en
liggande planka av samma tjocklek som plankstommen.
Stommen till innerväggar, som uppbära bjälklag,
utföres i likhet med ytterväggarna.
Plankorna ställas på en syltstock samt fästas i
denna. Överkanten av plankorna avslutas med en i
bjälklagshöjd förlagd regel av samma tjocklek som
plankstommen. På denna regel uppläggas även
golvbjälkarna.
Plankstommens beklädnad blir beroende av de
fordringar, som ställas på värmeisoleringsförmågan.
Vanligen beklädes stommen på yttersidan med asfaltpapp
samt 25 mm stående eller liggande panel. På insidan
spikas 25 mm tjocka läkt samt på dessa
förhydnings-papp samt panel enbart, panel med träfiberplattor,
spräckpanel med puts eller annan beklädnad.
Invändiga icke bärande väggar utföras ofta som
kloasongväggar med en stomme av 50 mm plank samt
på ena eller båda sidor diagonalt spikade 25 mm
kant-skurna bräder samt därefter rörning och putsning. I
stället för puts användes även beklädnadsplattor av
olika slag.
Stolpväggar användas för att spara virke. Väggarna
utföras med stående stolpar samt mellan dessa
tvärreglar och snedsträvor. Virkets dimensioner bestämmas
av den bärighet som önskas.
Stolparna ställas på ett å grunden utlagt syllvarv.
Beklädnaden å stolpstommen rättar sig efter
fordringarna på konstruktionen. För uthus, magasin och
dyl. användes vanligen beklädnad å endast en sida.
1032
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
