Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägunderhåll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vägunderhåll
Vältar
V. åligger vägdistriktet och ombesörjes av en för
ändamålet utsedd vägstyrelse. Kungl. Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen tillkommer att utöva den
centrala tekniska och ekonomiska uppsikten över
vägväsendet. Den närmaste uppsikten över vägväsendet
utövas av Länsstyrelsen, och åligger det Länsstyrelsen
att övervaka V:s behöriga fullgörande samt att
vidtaga nödiga åtgärder. — Till bestridande av
kostnaderna för V. utgår bidrag av statsmedel och
vägdistrik-tets medelsbehov skall i den mån det ej fylles med andra
inkomster täckas genom uttaxering av vägskatt. För
varje skattekrona, som enligt kommunalskattelagen
påförts skattskyldiga såsom underlag för fastighetsskatt,
påföras honom såvitt angår jordbruksfastighets
jordbruksvärde samt tomt- och industrivärde så ock annan
fastighet en och en halv vägskattekrona resp. ett och
ett halvt vägskatteöre samt såvitt angår
jordbruksfastighets skogsvärde en och 3/4 vägskattekrona. Till
ledning för vägskattens bestämmande skola
häradsskrivarna varje år till vägdistriktena insända
förteckning, vilken för varje kommun inom vägdistriktet
summariskt upptager antalet vägskattekronor. Genom
förordning av den 24 maj 1940 lämnas till vägdistrikt
för år 1940 statsbidrag till vägunderhåll och
vinterväghållning på landet med 75 % av den verkliga
kostnaden.
Förvaltningen och verkställigheten tillkommer
vägdistriktena, beslutanderätten inom vägdistriktet
utövas av vägstämman och skola för utövande av denna
rätt ombud för de till vägdistriktet hörande
kommunerna sammanträda å vägstämma.
Vinterväghållningen som tidigare varit så ordnad
att Länsstyrelsen inrättat s. k. ploglag för
vidmakthållande av ett visst vägstycke påvilar numera helt
vägdistriktet.
Ödebygdsvägarna byggas av staten men kunna
sedermera övertagas till allmänt underhåll. — Lagen om
enskilda vägar den 29 juni 1926 avser enskild väg, som
för en eller flera fastigheter är till stadigvarande nytta,
såsom farväg vare sig för hemkörslor e. d. för utfart.
Dylik väg skall av fastigheterna samfällt underhållas.
Skyldigheten fördelas med hänsyn till den omfattning
vari de beräknas komma att begagna vägen. Arbetet
med byggande och underhåll av enskild väg utföres
antingen gemensamt eller efter vägdelning. Vid
väg-delningen skall vid fördelning av underhållet den tid
mark är bar eller av dess öppenhållande vintertiden vid
snöfall hänsyn tagas till sådana omständigheter, som
inverka på kostnaden, så att, där större svårigheter
möta, skälig minskning i väglott beräknas. Kan ej
överenskommelse träffas om rätt att för fastighet
bygga eller begagna väg över annan fastighets område
eller enighet nås om fastighetsskyldighet att deltaga
i vägs byggnad eller underhåll, skall saken tagas till
prövning vid förrättning på stället. Till företagande av
förrättning enligt lagen skall Länsstyrelsen på
ansökning förordna lantmätare eller annan person, åt
vilken uppdraget lämpligen kan anförtros.
Enligt senare lagbestämmelser ha ovanstående
förhållanden beträffande enskilda vägar blivit ändrade.
Enl. lagen om enskilda vägar av den 3 sept. 1939
ha nämligen enskilda vägar under vissa förhållanden
möjlighet att erhålla statsbidrag till
iordningställande och underhåll. Byggnadsbidrag må utgå med
högst 50 °/0 av beräknad kostnad och underhållsbidrag
beviljas av Kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att tills vidare intill annorledes bestämmes årligen
utgå med 50 % av den kostnad, vartill underhållet
av vägen skäligen må uppskattas. K. A-r.
Vägvårda, se Cikoria.
Välta, timmerväJta, ett antal timmer eller bitar av
massaved, props eller annat rundvirke, som hoplagts
eller travats på lastplats i skogen eller på upplagsplats.
Välta. Timmervälta vid flottled.
V. lägges på underlag av slanor eller annat virke för
att virket i V. ej skall skadas genom markens fuktighet.
Skall V. kvarligga över en sommar, bör den ströläggas
för att underlätta uttorkningen och därigenom
förebygga lagerrötor. V. av olika typer förekomma
alltefter ändamålet, flatvältor för hastig torkning vid
flottleder, högvältor vid kortare förvaring och då
utrymmet är begränsat, korsvältor och sänkvältor, som
läggas i vatten vid sågverk i avvaktan på försågning.
R. L-k.
Vallar användas för att efter plöjning och harvning
åter sammanpacka jorden samt återställa den
kapil-lära ledningsförmågan. Förr användes mest släta, av
trä förfärdigade V., s. k. slätvältar På grund av
att de lämna jorden alldeles slät, verka de ur många
synpunkter mindre fördelaktigt och ha därför ersatts
1035
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
