Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtförädling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Växtförädling
Växtförädling
Men han kan finna en, som står denna nära och som
betyder ett bestämt framsteg framför
föräldrasor-terna. För att sedan komma ytterligare framåt måste
nya korsningar utföras och bearbetas, allt i full
överensstämmelse med den moderna ärftlighetslärans
erfarenhet att flertalet egenskaper hos en växt eller ett
djur bero av ett stort antal olika genetiska faktorer.
leke så sällan händer det emellertid, att man vid
korsning får fram typer, vilka i någon eller några
egenskaper t. o. m. överträffa båda föräldrarna, s. k.
trans-gressiv klyvning. Just detta förhållande har givit
upphov till en särskild gren av den planmässiga
korsningsförädlingen, transgressionsförädling, vilken senare har
givit ett flertal betydelsefulla resultat.
En viktig förutsättning för framgångsrikt bedrivande
av korsningsförädling är, att man har enkla och
samtidigt billiga urvalsmetoder, vilka möjliggöra
bearbetning av ett stort material. Det nedlägges därför
också vid åtskilliga institutioner runt om i världen ett
intensivt arbete på att framskaffa dylika
urvalsmetoder, som möjliggöra bearbetande av ett möjligast stort
korsningsmaterial. Allt efter de olika problem, som V.
i de olika länderna har att lösa, komma givetvis
urvalsmetoderna att skifta i betydelse och användning.
I vårt land har man framförallt fått ägna
vinterhärdig-hetsproblemet hos höstsädesslagen en ingående
uppmärksamhet, och enkla metoder för bestämning av
vetets och rågens köldresistens hava på Svalöf
utarbetats. Liknande enkla förfaranden för bestämning av
vetets bakningsförmåga hos stora korsningsserier ha
ävenså utarbetats. Huvudvikten vid alla dessa
metoder ligger på, att förädlaren redan på ett tidigt stadium,
i de tidigaste generationerna alltså, kan få kunskap
om vilka linjer bland korsningsavkommorna, som böra
bibehållas.
Bland viktigare kombinationsuppgifter av stor
betydelse särskilt för vårt land må i första hand nämnas
kombinerande av hög avkastning med god
vinterhärdighet hos höstsäd, vallväxter och andra
övervintrande åkerbruksväxter. Ett klassiskt exempel på
framgångsrikt kombinationsarbete för lösande av en sådan
förädlingsuppgift utgör den svenska
höstveteföräd-lingen, vid vilken man genom korsning mellan våra
gamla vinterhärdiga lantveten och det högt avkastande
men frostömma västeuropeiska Squareheadvetet
lyckats uppdraga sorter med för olika områden
tillräcklig frosthärdighet men med 20—40 procent högre
kärnavkastning.
En annan mycket betydelsefull
kombinationsuppgift är förenande av hög kärnavkastning och tidig
mognad. Även i detta fall har den svenska V. varit
framgångsrik genom uppdragandet t. ex. av sorterna
Diamantvårvete I och II, Guldregnshavre II,
Extra-Klockhavre, Orionhavre m. fi.
Bland viktiga problem, som för närvarande stå på
arbetsprogrammet vid korsningsförädlingen, må
nämnas förenande av hög avkastning med god stråstyrka
och motståndskraft mot växtsjukdomar samt med god
kärnkvalitet.
En jämförelsevis ny väg vid Y. är uppdragande av
värdefullare sorter genom ökning av kromosomtalet.
Härvid utgår man från den förutsättningen, att
högkromosomiga former av en växtart eller ett
släkte äro kraftigare och mera produktiva än
lågkro-mosomiga. Såsom vackra exempel härpå skola nämnas
de högkromosomiga formerna av sockerrör och asp
(jätteasp). För åstadkommande av former med ökat
kromosomtal bruka vanligen någon av följande tre
vägar beträdas:
1. Bastardering mellan olika arter eller släkten och
urval av polyploida former i avkomman från de
erhållna bastarderna. Härigenom kunna nya
syntetiska former uppstå, som innehålla summan av de
korsade arternas kromosomer och därigenom även
summan av deras arvsanlag.
2. Experimentella störningar av celldelningarna
genom yttre påverkningar, särskilt behandling med
vissa kemikalier (colchicin) eller temperaturchocker.
3. Tillvaratagande av s. k. tvillingplantor. Hos de
flesta av våra kulturväxter erhållas någon gång två
plantor från ett frö. Det har visat sig, att den ena
av dessa tvillingplantor, som uppkommit på ett
embryologiskt avvikande sätt, stundom har ett
annat och vanligen högre kromosomtal än det för
arten kännetecknande talet. Genom urval och
kro-mosomal undersökning av dylika tvillingplantor har
man alltså möjlighet att åstadkomma nya typer med
förhöjt kromosomtal.
På allra senaste åren har man också slagit in på en
annan ny väg vid förädlingen, i det man försöker
uppdraga nya sorter genom inducerade mutationer.
Mutationer uppstå även rent spontant, men i
mycket ringa antal, och då de ojämförligt flesta äro sämre
än utgångsformen, kunna dylika mutationer knappast
anses vara av någon betydelse vid en planmässig V.
Genom behandling av frö eller vegetationspunkter kan
mutationsfrekvensen i vissa fall ökas mycket starkt,
och i den mångfald nya former, som därvid uppkomma,
bör chansen att finna någon värdefull sådan vara
betydligt större. Mycket intressanta resultat hava
erhållits med korn, hos vilket man genom
röntgenbehandling lyckats öka mutationsfrekvensen flera tusen gånger.
Visserligen hava de allra flesta av de nya formerna
visat sig vara icke livsdugliga eller starkt försvagade,
men några fullt vitala, av vilka vissa likna förut kända
kornformer, hava också erhållits. Det får därför anses
möjligt att även på denna väg få fram värdefulla
typer. J.. Å.
1042
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
