- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
1044

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtnäringsämnen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Växtnäringsämnen

Växtsjukdomar

näringssubstrat har det emellertid visat sig lämpligt
att tillsätta samtliga ovan nämnda spårelement jämte
ännu andra, och det är ej uteslutet att flera av dem
framdeles måste uppmärksammas som verkliga V.

Autotrofa växter äro sådana som tillgodogöra sig
alla V. i oorganisk form och ur dem kunna uppbygga
sin organiska substans. Dit höra alla gröna växter,
vilka assimilera både oorganiskt kol och kväve. Vissa
specialiserade markbakterier äro även autotrofa och
kunna assimilera kolsyra trots bristen på klorofyll.
Heterotrofa kallas sådana växter, som fordra
tillgång på kol eller kväve i organisk bindning och
ej kunna assimilera ettdera av dessa ämnen ur
oorganiska föreningar. Både kol- och
kvävehetero-trofa äro parasiter, vilka växa på andra levande
organismer. Saprofyter som leva på döda växt- och
djurdelar äro även kolheterotrofa men kunna ofta
utnyttja oorganiskt kväve. Endast kväveheterotrofa
äro vissa gröna växter, som själva assimilera kolsyra
men genom symbios med svampar eller bakterier
erhålla organisk kvävenäring, t. ex. baljväxter (se
Kvävebindning) och mykorrhizaväxter. H. B-m.
Växtrörelser. Växterna ha förmåga att utföra rörelser
av mycket olikartat slag, varav endast några skola
behandlas här. Störst intresse ha de riklningsrörelser
(tropismer), med vilkas hjälp växten kan inställa sig
för erhållande av gynnsammast möjliga
livsbetingelser. Rotsystemets rörelser. Oberoende av det groende
fröets orientering i marken och den riktning i vilken
roten först växer ut, tränger huvudroten alltid
lodrätt ned i marken, beroende på att den inställer sig
efter tyngdkraften (geotropism), och växer i
riktning med denna. Sidorötterna inställa sig däremot i
en viss vinkel mot huvudroten och växa ut från denna.
Då roten ytterligare förgrenar sig blir tyngdkraftens
verkan svagare, och de finaste rotgrenarna
genomväxa marken i alla riktningar. Rötterna växa även
mot ställen med högre fuktighet (hydrotropism) och
högre salthalt (kemotropism) och kunna på så sätt
aktivt söka upp och tillgodogöra sig marknäringen.
Skottsystemets inställning betingas även delvis av
tyngdkraften, stammen växer i riktning från denna, men
framför allt av ljusriktningen (fototropism).
Stammen riktar sig mot ljuset, vilket man lätt kan se på
rumsväxter, som ofta böja sig mot ett fönster. Grenar
och blad inrikta sig även mot ljuset, men ställa sig i
en viss vinkel mot det. Särskild betydelse har detta
därigenom att bladen kunna inställa sig för att
uppfånga den för kolsyreassimilationen lämpligaste
ljusstyrkan. De inrikta sig därvid vanligen mot starkaste
diffusa ljus under undvikande av det starkaste direkta
solljuset, som i många fall verkar skadligt. De högsta
ljusstyrkorna kunna ej heller fullt utnyttjas för
assimilationen. Bladen ordna sig även så, att de så litet

som möjligt skugga varandra; undre blad placeras i
luckor mellan de övre, och det kan utbildas en tydlig
»bladmosaik», såsom t. ex. hos lönn. —- Rankorna
hos klängväxter (t. ex. leguminoser, gurkväxter) äro
känsliga för ojämnt tryck (kontaktretning,
haptotro-pism) och bringas därigenom att slingra sig omkring
tunna föremål de råka i beröring med samt även att
draga sig tillsammans spiralformigt så att den veka
stammen hålles upprätt utefter fastare föremål.
—-Alla riktningsrörelser framkallas av oliksidig tillväxt
i organen och regleras av tillväxthormoner (se
Tillväxtfaktor). — Av annat slag äro nastier, t. ex. de
vanliga s. k. sömnrörelserna (nyktinasti): hos
harsyra och många ärtväxter vikas bladen ihop eller
fällas ned i mörker och utveckla sig åter vid belysning.
Likaså öppna och sluta sig många blommor under
inverkan av temperatur eller belysning:
dagblom-mande och nattblommande växter. Känslig för tryck
och även skakning (seismonasti) är den i växthus
vanliga Mimosa (sensitiva) som vid minsta beröring
snabbt fäller ned blad och bladskaft. —- Fritt rörliga
äro självfallet endast lägre växter, t. ex. encelliga alger
som leva fritt simmande i vatten eller slemsvampar,
som krypa omkring på fasta marken. Även deras
rörelser utlösas av yttre, retningar. H. B—m.
Växtsjukdomar äro sådana rubbningar i en växts
normala livsfunktioner, som medföra tillfällig eller
bestående skada för växten. Dessa rubbningar kunna ha
flera orsaker, bland vilka man kan urskilja tre
huvudtyper: 1) fysiologiska orsaker, såsom för hög eller för
låg temperatur, ljusbrist, för stark solbestrålning,
brist eller överskott på vatten, brist på nödvändiga
näringsämnen eller ogynnsam balans mellan dessa,
giftiga ämnen i marken eller luften o. s. v. (fysiogena
sjukdomar); 2) parasitära orsaker, till vilka angrepp
av parasitära växter, vanligen svampar eller
bakterier, och djur äro att hänföra; 3) smittämnen av ännu
ej helt klarlagd natur, vilka föröka sig inom den sjuka
växten, men icke utgöras av påvisbara organismer, virus
(se Virussjukdomar). De av parasiter och virus
förorsakade sjukdomarna kunna gemensamt benämnas
infektionssjukdomar. Av praktiska skäl plägar man som
självständig grupp betrakta de V., som förorsakas av
parasiter ur djurriket.

Bekämpandet av V. sker efter två huvudlinjer:
undanrödjande av sjukdomsorsaken och ökande av
växtens motståndskraft. Vad de fysiogena sjukdomarna
beträffar erbjuder ett säkert fastställande av
sjukdomsorsaken i regel de största svårigheterna, ty
symtomen äro vanligen ej så klara, att en bestämd
slutsats kan dragas; ofta fordras för detta ändamål
utförande av kulturförsök. Är orsaken väl klarlagd,
brukar felet kunna avhjälpas utan alltför stora
svårigheter.

1044

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/1048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free