Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Xantofyll, se Mjölk och Växtfärgämnen
- Xenie, se Fortplantning, växter
- Xeroform, se Vismuttribromfenolat
- Xeroftalmi, se Vitaminer
- Xerofyt av H. B-m.
- X-kromosom, se Ärftlighetslära
- Yard
- Yellow Tankard, se Rova
- Y-kromosom, se Ärftlighetslära
- Ympbastard, se Chimär
- Ympjord, se Jordympning
- Ympning, se Förädling och Jordympning
- Ympsalva av G. C-r.
- Yngelröta, se Binas sjukdomar
- Yoghurt av E. C-g.
- Yorkshireras, se Svinraser
- Ystmjölk, se Ostberedning
- Ystning, se Ostberedning
- Ytberäkning av Em. E.
- Ytharvning, se Harvning och Vårbruk
- Ytmorän, se Lösa avlagringar
- Ytterlår, se Köttstyckning
- Ytvatten, se Dagvatten
- Yvvippehavre, se Havre
- Yxor av R. L-k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
X, Y
Xantofyll, se Mjölk och Växtfärgämnen.
Xenie, se Fortplantning, växter.
Xeroform, se Vismuttribromfenolat.
Xeroftalmi, se Vitaminer.
Xerofyt, växt, som förekommer på torra lokaler. Se
Vattenbalans. H. B-m.
X-kromosom, se Ärftlighetslära.
Yard, engelskt längdmått = 0,9144 m. Se Mått och
vikt.
Yellow Tankard, se Rova.
Y-kromosom, se Ärftlighetslära.
Ympbastard, se Chimär.
Ympjord, se Jordympning.
Ympning, se Förädling och Jordympning.
Ympsalva, eller ympvax, en isolerande och skyddande
massa, som huvudsakligast användes vid ympning av
fruktträd. Både kall- och varmflytande Y. kommer
till användning, mest dock den sistnämnda, som efter
uppvärmning snabbt kan påsmetas. Beredningen kan
ske efter olika recept. Ett av de bästa är: 4 kg vax,
4 kg harts, 1,5 kg talg och 1 kg rå linolja. G. C-r.
Yngelröta, se Binas sjukdomar.
Yoghurt, bulgarisk surmjölk, beredes genom
mjölksyrning med för Y. karakteristiska mjölksyrebakterier. Y.
hade en tid anseende som medel mot tarmlidanden
och nedsatt matsmältning. E. C-g.
Yorkshireras, se Svinraser.
Ystmjölk, se Ostberedning.
Ystning, se Ostberedning.
Ytberäkning, arealberäkning. En av huvuduppgifterna
vid kartläggning av ett ägoområde är bestämmandet
av dess ytinnehåll. — Vid koordinatmetoden, då
fältet genom mätningssättet uppdelas i rätvinkliga
trianglar och trapetser, framgår ytinnehållet på vanlig
planimetrisk väg ur mätningstalen: basmått ×
höjdmått. Vid perimeter- (omkrets-) mätning, då fältet
uppdelas i snedvinkliga trianglar med direkt måttsatta
sidor: a, b, c, beräknas arealen = roten ur[s(s—a)(s—b)(s—c)],
varvid s=1/2(a+b+c), d. v. s. halva omkretsen.
Grafiskt framställda kartor och oregelbundna
figurer ha tidigare ytberäknats medelst pollett (glas,
celluloid) med genomsiktbart kvadratiskt rutnät i given
skala; numera sker det bekvämast med någon typ av
planimeter (kompensationsplanimeter), som
fungerar enligt logaritmisk princip och redovisar arealen å
automatiskt räkneverk. Em. E.
Ytharvning, se Harvning och Vårbruk.
Ytmorän, se Lösa avlagringar.
Ytterlår, se Köttstyckning.
Ytvatten, se Dagvatten.
Yvvippehavre, se Havre.
Yxor finnas av ett flertal olika modeller, avsedda för
skilda ändamål, såsom timmeryxor, vedyxor, rotyxor,
snickaryxor, handyxor m. fl. De äro tillverkade av
valsat järn med därvid fastvälld egg av stål. Handyxor
göras ofta helt av stål. Formen varierar med hänsyn
till ändamålet, tunna användas för hårt trä (även
fruset), mera kilformiga för löst trä samt tjocka för
klyvning. Den vanliga formen är av amerikansk modell
med jämförelsevis breda blad. För bilning (skrädning)
användes Y. med lång egg (upp till 30 cm), s. k. bila.
Stålet skall vara lagom härdat så att det håller bettet
men ej lätt brister vid hugg mot exempelvis hårda
kvistar. Skaftet göres av något elastiskt träslag, björk
eller hellre ask eller hickory. Skaftlängden är olika
efter ändamålet; timmeryxans skaft är c:a 70 cm.
Skaftet bör vara svängt, varigenom naturligare grepp
erhålles samt kraftigare och träffsäkrare hugg
åstadkommes. Vinkeln mellan Y:s och skaftets mittlinjer bör
vara c:a 85°. Enär stål är sprött i stark kyla bör Y.
vid sidan något värmas.
 |
| Yxa. (Timmeryxa). |
För avhuggning av rötter användas ibland rotyxor
med eggen ställd vinkelrätt mot skaftet.
Vid märkning av växande träd eller längdträ på
fällt virke användas stämpelyxor, vars hammare är
ombildad till ett stämpelmärke. R. L-k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lantblex/1051.html
