Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerlosta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerlosta
Åldersbestämning
Åkerkål.
Åkerlosta, se Lösta.
Åkermjölktistel, se Mjölktistel.
Åkermolke, se Mjölktistel.
Åkermynta, se Mynta.
Åkerrast, se Rast.
Åkerren, den oplöjda kant utmed diket, som
uppkommer, då man ej plöjer åkern ända ut. Å. blir lätt
helt igenväxt av ogräs, om den lämnas orörd. Den
är sålunda en skadlig härd från vilken ogräset kan
spridas både med frö och genom utlöpare in i den
odlade jorden. Vidare kan Å. lätt bliva ett
utvecklingscentrum för skadeinsekter och parasitsvampar.
Det är sålunda viktigt att Å. ägnas vederbörlig
uppmärksamhet. Under alla förhållanden bör växtligheten
därstädes avslås före frösättningen. S. E-n.
Akerrättika, se Rättika.
Åkersenap, se Senap.
Åkersjuka, se Kornsjuka och Nematoder.
Åkersmörblomma, åkerranunkel (Ranunculus
ar-vensis) är en till skillnad från våra övriga arter av
detta släkte ettårig, upprättväxande ört med
hand-flikade blad, blekgula blommor och stora taggiga
nötter, som förekommer som ogräs, företrädesvis bland
vårsäd i de södra landskapen. Den är rätt starkt
giftig. H. G. S.
Åkersnigcl, se Sniglar.
Akcrsork, se Sorkar.
Åkerspärgel (Spergula arvensis) är en liten spenslig
och slak men ofta starkt förgrenad ört med skenbart
kranssittande, smala blad och små vita blommor.
Den förekommer som ogräs på öppen jord i hela
landet och är nära besläktad med de odlade
spärgel-formerna. H. G. S.
Åkertistel, se Tistel.
Akertrips, se Blåsfotingar.
Åkerven, se Kösa.
Åkervieker, se Grönfoder och Vicker.
Åkervinda, se Vinda.
Åkerviol, se Viol.
Åkervädd, se Vädd.
Åkerärt, se Ärt.
Åkvagn, se Vagnar.
Ål, se Färg.-teckning.
Ålandsrot, alant (Inula Helenium), en ofta mer än
manshög korgblomstrig ört med långa, lansettlika, på
undersidan gråludna blad och stora mörkgula korgar
med långa smala kantblommor i en starkt förgrenad
blomställning. Å. är mångenstädes i södra och
mellersta Sverige förvildad från gammal odling som
medicinalväxt. Dekokt på de grova rötterna
användes-förr som bröst- och magmedel. H. G. S.
Ålderdomspensionering, se Folkpensionering.
Åldersbestämning (husdjur). Djurens storlek,
kroppsform och prestationsförmåga står i ett tydligt
samband med deras ålder. Då denna icke är känd kan
den uppskattas på grundval av dels djurets allmänna
utseende, dels tändernas växling och utseende. Särskilt
beträffande hästar har granskning av tänderna spelat
stor roll för Å. Man fäster i regel avseende endast vid
framtänderna i underkäken (se Tand).
Mjölkfram-tänderna äro betydligt mindre och ha smalare hals än
motsvarande beständiga tänder, varför de förra äro
lätta att skilja från de senare. Åldern för
framtändernas växling hos de större husdäggdjuren framgår
av följande tabell:
Hästarna ha endast tre framtänder i varje
underkäkshalva medan idisslarna ha fyra. De främsta
tänderna (mittänderna) kallar man tångtänder, de
närmast följande mellantänder och de bakre
ijltertän-der. Snabbvuxna och kraftigt utfodrade djur fälla
tänderna tidigare än mera långsamt växande och
svagare utfodrade individer. Sedan tandfällningen
avslutats kan man hos hästen bedöma åldern på grund-
Häst ...... [-Tångtänder-] {+Tång- tänder+} Mellantänder [-Ytter-tänder-] {+Ytter- tänder+}
2 1/, år 3 Va år 4 Va år
Svin........ 1 » 1 Va » 3/i »
Nötkreatur. . l1/* » 2—3 » 3 Va »
Får och getter 1 » 13/4—21/2 år 3 V» »
1051
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
