Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ädelgran ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• •
A
Ädelgran, se Silvergran.
Ädeltistel, se Tistel.
Ägg är i biologiskt hänseende benämningen på den
honliga könscellen (äggulan), som hos fågeläggen är stor
och inneslutes i äggvite- och skyddshöljen. Fågeläggets
huvuddelar äro: 1) gula med groddskiva, 2) vita, 3)
skalhinnor och 4) skal. Följande beskrivning avser
hönsägget.
Hönsäggets gula med groddskiva upptager i medeltal
29,5 % av hela äggets vikt; huvudparten utgöres av
näringsgula, som består av alternerande skikt mörk
och ljus gula. De mörka gulskikten äro mäktigast och
innehålla större gulkorn än de ljusa; vid äggets
utveckling bildas ett mörkt och ett ljust gulskikt per dygn.
Groddskivan eller groddfläcken kan iakttagas som en
liten ljus fläck å gulans yta och består av ljus gula,
och den bildar en flaskformad fortsättning in mot
näringsgulans centrum. Groddskivan innehåller
äggkärnan eller ett mer eller mindre utvecklat embryo,
om ägget är befruktat. Gulan omgives av en tunn
s. k. gulhinna.
Vitan ligger närmast utanför gulhinnan och
upptager hos hönsägg c:a 60 % av äggets totalvikt. Den
bildar 2 tydliga lager, ett segt tjockflytande lager
närmast gulan och utanför detta ett mera tunnflytande;
de representera ungefär samma vikt. Vitan utgöres av
ett mycket fintrådigt nätverk och i detta finnes en
klar vattnig lösning.
Skalhinnor och skal bilda äggets yttre skyddshöljen
och upptaga normalt c:a 10.5 % av äggets vikt.
Ursprungligen finnes endast en skalhinna, men på grund
av ägginnehållets minskade volym vid avkylningen
och vattenförlusten vid förvaringen bildas en
luftkammare på så sätt att skalhinnan delar sig i ett yttre
och ett inre blad, vanligen i närheten av äggets
tjockaste ända. Luftkammaren finnes alltså mellan de
på detta sätt bildade skalhinnorna. De utgöras av tätt
sammanfiltade trådar. Skalet är normalt c:a 0,35 mm
tjockt och består av 3 lager vilka inifrån räknat
benämnas: mamillalagret, spongiösa lagret och ytterst
skyddslagret (kutikulan). I de inre lagren finnas rikligt
med porer, vilka på skalets yta delvis täckas av kuti-
kulan, varigenom äggets vattenförlust vid förvaring
minskas. Kutikulan upplöses i vatten.
Hönsens äggvikt varierar betydligt; för fullvuxna
djur eftersträvas en äggvikt av c:a 60 gram. Det
nylagda hönsäggets specifika vikt är normalt omkr. 1,08,
gulans 1,032, vitans 1,038, skalets (utan hinnor) 2,325
och skalhinnornas 1,005—1,010. Äggformen
karakteriseras av förhållandet mellan äggets bredd och längd
= längd-breddindex, som normalt är omkr. 0,74.
Skalfärgen kan variera från vit till kaffebrun. Alla dessa
karaktärer äro ärftliga och modifierbara.
Skal-(-hinnor upptaga i medeltal 10,5 % av det färska
äggets totalvikt, varav skalhinnorna representera c:a
0,8 %. Skalets torrsubstans innehåller c: a 96 % aska,
resten består av hornämne (keratin). Äggskalets aska
utgöres till 93 % av kolsyrad kalk.
Ett kg hönsägg innehåller något över 1 600 Cal.
och ett medelstort ägg (57 gram) sålunda c:a 90 Cal.
Äggulans råfett innehåller c:a 30 % lecitin och
dessutom kolesterin, cerebrin och färgämnet lutein. Vidare
äro äggen rika på skyddsämnen, vitaminer.
Abnorma ägg kunna erhållas spontant. Sådana äro:
dubbelägg, innehållande 2 gulor inneslutna i samma
höljen; hinnägg, som helt eller delvis sakna skal;
missformade ägg, beroende på fel hos äggledaren;
miniatyrägg, som i stället för gula innesluta någon annan
substans, som förorsakat avsöndring av vita, hinnor och
1055
Hönsäggets kemiska sammansättning (approx).
Skalfria ägg % Gula % Vita %
Vatten.................. 75,1 51,0 87,0
Råprotein .............. 13,3 16,0 12,0
Råfett.................. 10,0 30,0 0,2
N-fria extr............... 0,5 1,3 0,1
Aska .................. 1,0 1,7 0,7
100,0 100,0 100,0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
