- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
1060

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äggviteämnen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Äggviteämnen

Ägogradering

lösning), Millons reaktion
(kvicksilvernitrat-nitrit-rea-gens), Xantoproteinreaktionen (gul färg med
salpetersyra i värme) och åtskilliga andra.

Ä., innehållande samtliga de för djurkroppens
uppbyggnad viktiga aminosyrorna i lämpliga inbördes
mängdförhållanden, representera det från
närings-fysiologisk synpunkt värdefullaste. Sådan äggvita
säges ha ett högt »biologiskt värde». Därest någon av de
enklast sammansatta aminosyrorna i alltför hög grad
dominera eller om någon av de livsviktiga
(»indispen-sabla») aminosyrorna helt och hållet saknas, har
äggvitan ett lågt biologiskt värde eller hänföres till s. k.
»ofullständig) äggvita, som ej utan komplettering med
andra äggviteämnen i föda eller foder kan fullt
utnyttjas. O. S—g.
Aj|i|iiliiirij| är en ovana, som ofta förekommer i
hönsflockar. Orsaken kan vara felaktig utfodring eller brist
på sysselsättning hos djuren. Hönor, som lärt sig äta
upp äggen, måste slaktas, eftersom de sällan upphöra
med denna ovana. N. O—n.
Ägodelningsrätt, se Jorddelning.
Ägofred, se Stängselskyldighet.

Ägogradering. Vid skifte av ägor gäller enligt svensk
lag regeln, att varje delägare i så stor utsträckning
sig göra låter, skall göras delaktig i varje
förekommande ägo- och markslag. Denna regels bokstavliga
efterföljande hindras av andra föreskrifter angående
begränsning av skiftenas antal och åstadkommande av
ur brukningssynpunkt lämpliga ägofigurer. Vid
skiftesförrättningens genomförande blir därför ett utbyte
av ägor ofta nödvändigt. Härvid skola ägorna
värde-graderas efter taxation, och ägofigurer skola
kombineras med varandra så, att ur skiftet komma att framgå
väl konfigurerade fastigheter, vilkas enskilda värde
överensstämmer med resp. fastigheters relativa värde
fore förrättningens inledande. Till grund för graderingen
skall ligga de olika ägostyckenas godhet ur
produktionssynpunkt, varmed förstås deras av förhandenvarande
naturliga beskaffenhet beroende större eller mindre
avkastningsförmåga. Som måttstock skall användas
den behållna avkastning, vilken kan väntas vid för
orten gängse och lämplig skötsel och användning av
jorden. Marken får sålunda icke värderas efter det
skick vari den momentant befinner sig — odlad eller
oodlad, väl eller illa hävdad, skogbevuxen eller ej —
utan skall bedömas med hänsyn endast till värden av
stadigvarande natur. Såsom sådana räknas dock
egenskaper, vilka jorden bibringats genom lång tids
hållande i kultur. Skiljaktigheter i värde mellan olika
delar av en och samma ägotyp, vilka kommit till
stånd på grund av tillfälliga förhållanden, regleras
genom kontant ersättning.

Vid utförande av Ä. göres marken till föremål för
en undersökning och beskrivning av sin naturliga be-

skaffenhet samt för ekonomisk värdering. Vissa
skiljaktigheter föreligga här vid behandlandet av å ena
sidan åker och äng, å den andra av skogsmark m. m.
Undersökningen av ägotyperna avser främst jordens
fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaper, men
därutöver även andra förhållanden, som beröra
avkastningsförmågan. Den ekonomiska värderingen av
åker och äng, vilken ansluter sig till den tekniska, vill
utröna skillnaden mellan skördevärdet och de normala
omkostnaderna, d. v. s. storleken av den behållna
avkastningen. Skördevärdet beräknas med ledning av
resp. ägotypers antagna avkastningsförmåga i
skördeenheter (foderenheter) samt lämpliga å-pris för de
senare. Omkostnadernas storlek sammanhänger med
ett stort antal, från fall till fall, växlande faktorer,
varför något direkt samband mellan de förra och
avkastningens storlek icke gäller. I stort förhåller det sig dock
så, att vid övergång från bättre till sämre jord den
behållna avkastningen procentuellt sett minskar
starkare än skördevärdet.

Utgångspunkt vid fastställandet av de olika
ägotv-pernas gradtal är dels uppgifter om uppskattat
normalt jordvärde, som erhålles av kända saluvärden,
arrendebelopp o. d., dels ovan omtalade skördevärde.
Som ledning vid användandet av dessa värden gäller
regeln att den behållna avkastningen på bästa
åkerjord kan beräknas till omkring 30 % av skördevärdet.
Vid sjunkande jordkvalitet sjunker detta procenttal
och stannar för sämsta odlingsjord vid ungefär 10.
Om den behållna avkastningen nu anses böra utgöra
5 % av jordvärdet kommer sålunda det senare att för

den basta jorden uppgå tdl ( —-| = 6 ggr

\ 5

100

skördevärdet (Vs) för den bästa och 2 ggr skördevärdet
för den sämsta jorden. Med hjälp av dylika beräkningar
kan rimligheten hos uppskattade jordvärden bedömas.
De senare jämföras med beräknade skördevärden
genom uträknade s. k. förhållandetal ( = jordvärde ^

[-skördevärde/-Då-]

{+skördevärde/-
Då+} särskilt uppskattningen av jordvärdet för olika
ägotyper är behäftat med en viss osäkerhet kunna
justeringar av förhållandetalen ofta vara nödvändiga.
Härvid utgår man från den eller de ägotyper, rörande
vilka bestämda värden anses säkrast. De justerade
förhållandetalen användas för beräkning av justerade
jordvärden, varefter de senare läggas till grund för
ägotypernas gradtal. Följande tabell åskådliggör gången
vid graderingens genomförande.

Alla ägofigurer, vilka kommit i samma
bördighetsklass kunna icke alltid åsättas samma gradtal. De
senare kunna behöva jämkas med hänsyn till att vissa
figurer t. ex. äro särskilt svårbrukade, därigenom
draga större omkostnader och sålunda lämna en mindre

1060

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/1064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free