Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ämnesomsättning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ämnesomsättning
Ämnesomsättning
rattyper, nämligen Regnault-Reisets samt
Pettenkofen Voits. Som sistnämnda apparat använts i de
viktigaste försöken med husdjur, erbjuder denna störst
intresse. Apparaten konstruerades av Pettenkofer och
Jörbättrades senare bl. a. av Voit, Kellner och
Møll-gaard. Medelst denna ha Kellners, Armsbys och
Møll-gaards försök med idisslare utförts. Härvid erhållna
resultat ligga till grund för Kellners stärkelseenhet och
därmed även för foderenheten, i den mån denna
baserats på fodrets nettoenergi för gödning. Anordningarna
äro dyrbara i anläggning, varjämte driften drager höga
kostnader. Undersökningarna hava därför endast
kunnat utföras i starkt begränsat omfång.
Energiomsättningen. Ämnesomsättningen i kroppen
avser i stor utsträckning omvandling av kemisk energi
i arbete och värme. Omvandlingen i arbete sker ej
•över värme, såsom i ångmaskinen, utan arbete
uppkommer direkt ur den kemiska energien. Muskeln är
sålunda ej en termodynamisk utan en kemodynamisk
maskin. Omvandlingen sker i den cell, som presterar
arbetet, enär arbetet ej är transportabelt i kroppen.
Den kemiska energiens omvandling i värme sker
i kroppsvävnaderna under upptagande av syre,
varvid främst cellerna medverka. Härvid omsättas
kolhydrater och fett till koldioxid och vatten, varvid hela
■energimängden kan utnyttjas. Vid kolhydraternas
jäs-iiing i digestionskanalen uppkomma dock gasformiga
Energiomsättningen i kroppen kan uppdelas i den
för underhåll och produktion behövliga. Den vid vila
förekommande omsättningen benämnes vanligen
grundomsättning. Denna sammanhänger med organens,
körtlarnas och cellernas verksamhet och är knuten
till företeelser som osmos, svällning, ionisering,
elektrisk spänning etc. Även i detta fall förbrukas mera
energi än som motsvarar det lämnade arbetet. Det
bildade värmet avgives genom ledning och strålning,
avdunstning och expiration. Grundomsättningens
storlek ökar med det upptagna fodrets mängd. Under
sömnen sjunker grundomsättningen. På denna
inverkar dessutom den omgivande temperaturen. Vid den
s. k. kritiska temperaturen är grundomsättningen lägre
än vid annan temperatur. Då djuren leva under de i
praktiken rådande förhållandena, ingår i underhållet
även energi för rörelse.
Lämna djuren produktion av ett eller annat slag,
stiger energiomsättningen. Ökningen berör ej blott
skelettmuskulaturen (arbete) utan även inre organ och
körtlar. Det härav föranledda ökade
näringsupptagandet bidrager dessutom till att stegra omsättningen.
Särskilt vid kornas mjölkproduktion och hönsens
värp-ning stiger energiomsättningen starkt, i synnerhet då
den dagliga produktmängden är stor.
Energiomsättningen i djurkroppen kan
åskådliggöras av följande diagram.
Foderenergiens omsättning och utnyttjande.
Energi i träck
Energi i urin
och tarmgaser
Termisk energi
(tuggning, digestion
och assimilation)
Nettoenergi:
I. Underhåll
1. värme
2. arbete
II. Produktion
1. värme
2. arbete
3. vävnader
4. mjölk
5. ägg
6. ull etc.
produkter, vars energi undandrages
ämnesomsättningen. Proteinet oxideras däremot ej fullständigt, i det
slutprodukter erhållas, vilka innehålla kemisk energi.
Av proteinets 5,7 kalorier pr g utnyttjas enligt Rubner
vid värmeproduktion endast 4,1 kalorier pr g. Av
energien i den smältbara näringen åtgår en del för fodrets
tillgodogörande, i det tuggning, idissling, transport och
resorption kräva energi. Denna mängd ökar med
fodrets växttrådhalt och kan stundom överstiga mängden
smältbar energi.
I kroppen omvandlas emellertid ej blott kemisk energi
i arbete och värme. Även arbetet omvandlas nämligen
i värme, då det produceras, såvida det ej antager form
av potentiell energi. Av arbete erhållet värme kallas
vanligen sekundärt värme, medan av kemisk energi
erhållet benämnes primärt värme.
Fodrets bruttoenergi växlar allt efter fodermedlets
art. Drages träckens energiinnehåll från
bruttoenergien, erhålles fodrets smältbara energi. Drages härifrån
energien i urin och tarmgaser, återstår den
omsätt-bara energien. Såsom namnet angiver kan denna i
kroppen omvandlas till andra energiformer. Härav
åtgår en del för fodrets upptagande och digestion samt
för näringens assimilation, vilken mängd vanligen
benämnes termisk energi, emedan den förr eller senare
övergår i värme. Den återstående delen utgör fodrets
nettoenergi.
Den omsättbara energien kan sålunda omvandlas i
kroppen, oavsett huruvida härav djuret gagnas eller
ej. Mängden fastställes i ämnesomsättningsförsök,
varvid energien i foder, träck och urin bestämmes i den
kalorimetriska bomben, medan tarmgasernas energi
1063
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
