Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärftlighetslära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ärftlighetslära
Ärftlighetslära
i varje cell, uppträda parvis precis som generna, och de
fördela sig på samma sätt som generna vid
gametbild-ning —- dä deras antal reduceras till det halva — och
befruktning. Från detta parvisa uppträdande finnes
emellertid hos flertalet djur ett viktigt undantag. Hos
människan t. ex. finnes enligt vissa undersökningar
48 kromosomer, varav 23 par förekomma hos både
män och kvinnor. Det 24:e paret är hos kvinnan
också ett par och det består följaktligen av två
lika kromosomer, vilka kallas X-kromosomerna. Hos
mannen uppträder endast en av dessa båda
X-kromosomer, men dessutom en annan kromosom,
Y-kromosomen, som går i par med X, men som icke
är dess direkta like. X- och Y-kromosomerna kallas
könskromosomer eller heterokromosomer, medan de
övriga kromosomerna kallas autosomer eller somatiska
kromosomer. Man kan därför säga att kvinnan är en
XX- och mannen en XY-individ. Hos fåglar äro
omvänt hanar XX- och honor XY-individer. Det kön,
som har två X-kromosomer, kallas det homogametiska
och det som blott har en X-kromosom det
hetero-gametiska. Honlig homogameti föreligger hos bl. a.
däggdjur, grodor, vissa fiskar, flugor, gräshoppor,
och hanlig homogameti hos fåglar, fjärilar. Hos en
del djur saknas hos det heterogametiska könet
X-kro-mosomen och djur av detta kön tecknas då XO. Medan
gener finnas belägna i X-kromosomerna lika väl som
XihXii")
X(R)Y
Ärftlighetslära. Fig. 2. Könsbundet arv hos höns.
i autosomerna, äro Y-kromosomerna helt eller delvis
tomma på gener. Detta medför att egenskaper, vars
gener ligga i X-kromosomen, komma att ha en
arvsgång olika mot den förut beskrivna, vilken alltså
endast gäller för autosomalt belägna gener. En
XY-individ kan nämligen på grund av att Y-kromosomen
icke innehåller någon gen, icke bli i vanlig bemärkelse
heterozygot med avseende på en i X-kromosomen
belägen gen. Vare sig X innehåller A eller a kommer
XY-individen att visa effekten av den gen som ligger
i X. Av bifogade schema framgår, att när man korsar
en tupp, som är homozygot med avseende på den i
X belägna recessiva genen r för svart färg, med en
höna, som i sin enda X-kromosom har den
dominerande genen R för randighet, erhålles en Fx där alla
söner likna modern och alla döttrar fadern. Denna
arvsform kallas kors-och-tvärs-aru. I F2 blir hälften av
vardera könet svart och hälften randigt. Hade däremot
tuppen varit homozygot med avseende på R och
hönan haft r i sin enda X-kromosom, hade alla i Fj visat
faderns egenskaper (den dominerande), medan i F2 alla
hanar visar den dominerande och av honorna hälften
den dominerande och hälften den recessiva
egenskapen. Då honlig homogameti föreligger, erhålles
kors-och tvärsarv, när honan är homozygot med avseende
på den recessiva genen och hanen i sin enda
X-kromosom har den dominerande genen. Egenskaper, vars
gener ligga i X-kromosomen sägas vara
könskromosom-bundna (elbr könsbundna) till skillnad mot
autoso-mala egenskaper. Egenskaper, som, oberoende om
deras gener ligga i X-kromosomen eller ej, hava olika
karaktär hos de båda könen, sägas visa könsdimorfism.
Könets nedärvning.
Hos djur, där hanarna äro heterogametiska, komma
halva antalet spermatozoer att vara försedda med
X-och halva antalet med Y-kromosom, medan alla
obefruktade ägg ha X-kromosom. Om X-spermatozo
befruktar ett ägg erhålles XX, d. v. s. hona, och om
Y-spermatozo befruktar ett ägg erhålles XY, d. v. s.
hane. Denna fördelning av de två slagen av
spermatozoer utgör alltså könsbestämningen. Hos djur med
honlig heterogameti ligger könsbestämningen hos de
X- resp. Y-bärande obefruktade äggen. Även
autosomerna medverka emellertid vid könsbestämningen.
Hos bananflugan, där honan är XX och hanen XY,
inträffar ibland att det uppstår s. k. triploider (se
nedan), som ha 3 stycken X och 3 av vardera
autoso-men: de äro också honor. Paras dessa med vanliga
hanar, uppstå många olika kromosomkombinationer,
varav flertalet äro letala. Bland de livsdugliga
förekomma sådana som ha 2 X och 3 av vardera
autoso-men: dessa bliva könsmellanting, s. k. intersexer. Hos
honor (både vanliga och triploida) blir sålunda
förhållandet mellan antalet X och antalet av vardera
1074
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
