- Project Runeberg -  Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling /
59

(1925) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - I. Forntiden och den gamla tiden - Italien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ITALIEN.


Litteratur.
Braungardt, R. Die Ackerbaugeräte in ihrem praktischen Beziehungen. Heidelb. 1881.
Cæsar. De bello gallico.
Cantoni, Gaëtano. Enciclopedia agraria italiana. I Storia dell’ agricoltura.
Cato, M. Porcus. De agricultura. Lipsiæ 1884.
Columella, L. Jun. Moderat. De re rustica, libri XII. Liber de arboribus.
Hehn, V. Kulturpflanzen und Haustiere in ihrem Uebergang aus Asien nach Griechenland und Italien. 8:e Aufl. Berlin 1911.
Keller, C. Die Abstammung der älteren Haustiere. Zurich 1902.
Meitzen, Aug. Siedelung und Agrarwesen der Westgermanen und Ostgermanen, der Kelten, Römer, Finnen und Slaven. Berlin 1895.
Montelius, O. La civilisation primitive en Italie. Stockholm 1895.
Müller, S. Den förhistoriska tiden i Europa. Världskulturen. Bd. II.
Stockholm 1905.
Niccoli, Vittorio. Saggio storico e bibliographico dell’ agricoltura italiana. Torino 1902.
Palladius, Rutil. Taur. Aemil. De re rustica.
Plinius. Cajus sec. major. Historia naturalis.
Varro, Marcus Terentius. Rerum rusticarum lib. III. Leipzig 1912.
Vegetius, Renatus. Artis veterinariæ sive mulomedicina.
Vergilius, Publ. V. Maro. Georgica. — Bucolica.


Fig. 28. Husurna från bronsåldern.
Fig. 28. Husurna från bronsåldern.

De äldsta lämningarna av människor i Italien, vilka påträffats i grottor på
alpernas södra sluttningar, sakna alla bevis för att grottornas invånare,
vilka stodo på stenålderns kulturståndpunkt, vare sig odlat jord eller hållit
husdjur. Däremot visa de boplatser, som påträffats vid de norditalienska
sjöarna och slättlandet söder därom, redan genom sin inrättning, att de härröra
från ett folk med mera framskriden odling, ehuru de i de äldre lagren
hänvisa till den yngre stenåldern. Dessa boplatser utgöras av i sjöarna
uppförda pålbyggnader, uppförda av resvirke på i sjöbotten nedslagna pålar,
samt söder om sjöarna dels av på torra land uppförda pålbyggnader, kallade
terramare, omgivna av en vall och en vattengrav och ofta avsedda för hela
samhällen, dels av s. k. tomtringar, d. v. s. husbottnar, som härröra från
runda hus, liknande" de från bronsåldern
härrörande husliknande gravurnor, s. k.
husurnor, som påträffats i flera länder (fig.
28). Den befolkning, från vilken dessa
lämningar härröra, var sålunda bofast och
åtminstone delvis sammansluten i samhällen.
De stenyxor, som påträffats i de äldre lagren,
voro av samma typ som de i orienten funna
från yngre stenåldern och delvis av
material därifrån, vilket tyder på en nära
förbindelse med österlandet. Lämningarna
efter folkets måltider visa, att dess föda väl
till stor del utgjordes av vilda frukter och











<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free