Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lantbrukets utveckling i skilda länder
- I. Forntiden och den gamla tiden
- De skandinaviska länderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
även sådana med sågtandad egg, liksom även liar. Jämte de redan i fynd
från den yngre stenåldern funna malstenarna synas även större stenkvarnar
med löparesten ha använts (2:a sången om Helge Hundisbana
och Grottesången).
|
Fig. 43.
Billspets till
årder.
Vikingatiden.
Sverige. |
Korn, hirs och vete odlades ända sedan den yngre
stenåldern, och det förra var alltjämt huvudsädet samt omtalas
stundom liktydigt med säd i allmänhet: »bjugg kallas säden
bland människor, barr (jfr barley) hos gudar» (Allvismål).
Vanligast odlades sexradskorn, men även tvåradigt omtalas
som en bättre sort, »korn från Valland» (Frankrike), varav det
norska Valbyg.[1] Vete odlades, efter vad fynd i Markim av en
krukskärva med avtryck av vetekorn visa, ända upp i
Uppland, men jämförelsevis litet. I Danmark har jämte vanligt
vete även kubbvete anträffats.[2] Råg omtalas väl i Havamal,
men har i Sverige anträffats i fornfynd blott på Gotland. I
Norge anses däremot råg ha odlats såväl på Vestlandet som det
Nordenfjeldske under vikingatiden.[3] Om havre ännu odlats
i norden synes vara ovisst, då havre, som omtalas i
Harbards-ljod, även betyder bock. Dock skall havre ha varit odlat i
Danmark redan under bronsåldern.[4] Linne omtalas som en
finare vävnad, men ej lin, varför det är ovisst, om dess odling
ännu förekom i norden.
Av trädgårdsväxter omtalas äpplen i gudasagorna, men detta kan ju
grunda sig på den kännedom de vittfarande vikingarna fått av sådana på
sina färder.
|
Fig. 44. Lie av järn. Vikingatiden. Södermanland |
Av hästar ha blott sparsamma benlämningar påträffats i lager från den
yngre stenåldern, men talrika från bronsåldern. I de gamla sångerna omtalas
hästen som hjältarnas gångare och offer åt gudarna. Hans kött åts vid
offermåltiderna. Broddar, skor, betsel och stigbyglar ha funnits i
järnåldersgravar. Om de forntida nordiska hästarnas slag ha skilda meningar
uttalats. Fynd av skelett å Björkö och vid Vendel i Uppland synas ha tillhört
den »ariska» typen, men andra i samma fornfynd anträffade ben anses
närmare överensstämma med den grövre byggda diluviala höglandshästen
(sid. 5).
Även av nötboskap ha troligen olika typer förekommit sedan äldsta tid.
De ovan (sid. 98) omtalade hällristningarna från bronsåldern visa
[1] Johnsen, s. 41.
[2] Schultz. Geschichte d. kultivierten Getreide, s. 53.
[3] Johnsen, s. 123.
[4] O. v. Friesen. Sv. Fornminnesföreningens tidskr. 1920, s. 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0111.html