Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lantbrukets utveckling i skilda länder
- II. Medeltiden
- Inledning
- Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åkerbruk och sin boskapsskötsel, skötta av munkarna med tillhjälp av
lekbröder. Senare blev dock vanligt, att en del av deras jord utlämnades åt
brukare mot arbetsskyldighet vid klostergårdarna.
Under medeltiden förekommo visserligen enstaka exempel på en
statsstyrelse, som gynnade odlingen och framkallade en, i vissa fall betydande,
blomstring hos lantbruket — så det östgotiska riket i Italien, morernas välde
i Spanien och Carl den stores frankiska rike. Men framstegen gingo
snart åter förlorade, och först sedan feodalismens tryckande band avskaffats,
kunde utvecklingen till det bättre åter på allvar vidtaga.
ITALIEN.
| Litteratur. |
| Canzoni, Gaëtano. Enciclopedia agraria italiana. Vol. I. Torino 1882. |
| Kowalewsky, Maxime. Die ökonomische Entwickelung Europas bis zum Beginn der kapitalistischen Wirtschaftsform. Uebers. Berlin 1901. |
| Niccoli, Vittorio. Saggio storico e bibliografico dell’ Agricoltura italiana dalle origine al 1900. Torino 1902. |
Den odlingens tillbakagång, som utmärkt slutet av den gamla tiden, hade
svårast drabbat det romerska rikets huvuddel, den italienska halvön,
där dess orsaker, moraliskt förfall, veklighet och motvilja mot kroppsarbete,
genomträngt samhällets alla lager.
Förr bördiga fält lågo för fäfot, skogarna voro skövlade och landet, som
förr omtalats som en trädgård, skildrades av samtida författare som en
ödemark. Ett undantag gjorde till en tid Sicilien och Calabrien, vilka
Cassiodorus, konung Theodoriks sekreterare († 580) omtalar som rika på
säd, vin, oliver och boskap. Även Venetien hade bättre än de angränsande
landskapen motstått förfallet, tills det i första hand fick mottaga
folkvandringstidens invasioner.
Om än dessa åstadkommo mycken förödelse i de landsdelar, som de träffade,
så verkade snart den ordnade förvaltning och den rättssäkerhet, som
de germanska erövrarna införde, sedan striderna för landets kuvande voro
över, så att näringslivet åter uppblomstrade. På det hela taget medförde det
germanska herradömet blott små förändringar i jordbesittnings- och
brukningsförhållandena. En stor del av halvön, nämligen exarkatet Ravenna,
Romagna och Markerna, blev aldrig underkastad germanernas styrelse under
någon längre tid. Kyrkogodsen, massæ, som i 5:e århundradet fingo stor
omfattning, bestodo av en huvudgård, brukad av godsets förpaktare, samt
landbogårdar, som innehades av vid jorden bundna coloni. Häri gjorde de
germanska erövrarna ingen ändring, och östgoterna nöjde sig i allmänhet
med att taga i besittning den tredjedel av jorden, som enligt gammalt bruk
vid militär inkvartering anvisades soldaterna, eller blott räntorna av denna
jord, varvid de lämnade dess gamla brukare i ostörd besittning av
densamma. Under deras konung Theodorik började en blomstring i
jordbruket. Han igångsatte torrläggningen av de pontiska träsken, vilka gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0115.html
