Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - II. Medeltiden - Det frankiska riket - Frankrike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jakträtt lade konungen och senare efter hans föredöme enskilda jordherrar
skogarna under »skogs-» eller »jaktbann». Detta innefattade dock i allmänhet
blott högvilt, men medförde också småningom hinder för att släppa svin på
skogen eller företaga odlingar å densamma.

I landslagarna och i Carl den stores Capitularia omtalas jakt med
drevhundar, ledhundar, spårhundar, hetshund, bäver-, hök- och vinthundar,
med gås-, and- och jaktfalkar samt sparvhökar, jakt å högdjur (rödvilt =
ur, hjortdjur och björn), samt svartvilt (= vildsvin). Jakt och fångst skedde
med pil och båge, spjut och olika slags giller och nät.

Såväl konungen som andra större jordägare hade tjänstepersonal, som
övade tillsyn över skogar och jakt.

FISKERÄTT tillkom också varje jordägare på hans område men tillhörde
enligt förordningar av Carl den store konungen i strömmar, vilka voro
att betrakta som rikets vägar. Denna rätt utlämnades som förläning och
medgavs åt underlydande mot avgäld. Bland olika fiskesätt synes fångst i
katsar ha varit det viktigaste. Carl den store anslog särskilda skogsytor
till att lämna virke till sådana.

Fiskodling i dammar förekom vid kungsgårdar, klostergårdar och enskilda
herrgårdar.

FRANKRIKE.

Litteratur.

Delabergerie, J. B. R. Histoire de l’agriculturen francaise. Paris 1815.

Lamprecht, Karl. Beiträge zur Geschichte des französischen Wirtschaftslebensim elften Jahrhundert. Leipzig 1878.

Ur Staats- und socialwirtschaftl. Forsch. herausgeg. v. G. Schmoller.

Réville. Les paysans du moyen age. Paris 1896.

de Serres, Olivier, S:t. du Pradel. Théatre d’agriculture. Genève 1619.

Mauguin, M. Etudes historiques sur l’administration de l’agriculture en
France I. Paris 1876.

I den del av det karolingiska riket, som efter dettas upplösning bildade
konungariket Frankrike, upptogos de första århundradena av strider
mellan konungen och kronvasallerna, vilka innehade största delen av riket,
mellan dessa inbördes och mellan dem och deras undervasaller. Från sina
över hela landet spridda befästa borgar kunde de feodala herrarna trotsa
sina länsherrar och förtrycka den omgivande bygden. Därtill kom verkan av
svåra missväxter, som t. ex. under tiden 970—1040 orsakade 48 nödår.
Följden visade sig genom öde fält och övergivna byar.

Under ll:e århundradet inträdde emellertid fredligare och mer stadgade
förhållanden. Konungens myndighet över länsherrarna ökades, och
feodalstaten sammansmälte allt mer till ett rike, ehuru dock dettas södra del förblev
mer fristående i såväl politiskt som kulturellt avseende. Den statliga enheten
och inre freden befordrades också genom korstågen i 12:e och 13:e
århundradena. Dessa befriade landet från ett stort antal av dess obändigaste

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/lanthist/0143.html

		Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 135 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|