Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 154 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - II. Medeltiden - Tyskland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förstuga, på båda sidor omgiven av rum, av vilka ett är kök. Husen byggdes
vanligen av sten i 2 våningar, voro oftast breda med svagt takfall. Ofta
inrymde de även loge och kreatursstall.

Fig. 49. Gammalsachsisk hjulplog. Efter Braungardt.

Det frisisk-sachsiska huset i Holland och Nordtyskland till Elbe, vilket
anses utvecklat ur den keltiska storstugan (sid. 129), har alla gårdens rum
under ett tak. Detta har stark lutning och uppbäres av de låga
långväggarna och inuti huset av 2 rader stolpar. Ytterväggarna uppfördes av korsvirke
eller fackverk med fyllningar av lerklenat flätverk eller tegel. Ingången, på
gaveln, ledde till ett öppet golv mellan stolpraderna, med kreaturens bås på
båda sidor samt längst fram härden och folkets bostad, vilken senare
avskilts som ett eller flera rum. I de frisiska trakterna bildade boningsrummen
en tvärbyggnad med en mittgång.

Fig. 50. Gammalsachsiskt krokårder. Efter Braungardt.

ÅKERBRUKET i alptrakterna liksom i marskländerna bibehöll den för
dessa trakter egendomliga omväxlingen av åker och betesmark (sid. 129),
vilket var så mycket mer lockande, som de 2—3 första åren efter
sädesodlingen räknades som trädesår, då tionde av skörden ej behövde erläggas.

I de övriga delarna av Tyskland hade treskiftesbruket blivit så gott som
enarådande i sin typiska form med höstsäd det första och vårsäd det andra
året. I närheten av en del städer medförde övergången till ett intensivare
brukningssätt med flera olika grödor samt frihet från det med tegskiftet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>