Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 243 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Frankrike

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

feodala grundräntors avlösning;

tiondens förvandlande till en penningeskatt;

skattefrihetens avskaffande och skattskyldighetens utjämnande;

kyrkogodsens konfiskering.

Genom lag av den 28 sept. 1791 om les biens et usages ruraux fastställdes
böndernas frihet och den fria förfoganderätten över jordegendom.

Ute i landet utlöste besluten om de feodala bördornas avskaffande häftiga
excesser bland bönderna, vilka i raseri vände sig mot sina förra herrar,
nedrevo och brände många av deras borgar och uppletade och brände de
handlingar, som innehöllo uppgifter om skatt- och dagsverksskyldighet.
Emigranternas jordegendomar konfiskerades och såldes liksom de kyrkliga
godsen. En vild spekulation i dessa uppstod, och osäkra om förvärvets
bestånd, skyndade de nya ägarna, där tillfälle därtill fanns, att taga ut vinsten
genom att nedhugga och realisera skogarna.

Nedrivandet gick ut ej blott över gamla missförhållanden och föråldrade
lagar och statsinrättningar utan snart sagt över allt vad som gällt under
Fanden regime. Den förvirring, som sålunda uppstod i statsförvaltningen,
efterföljdes först under direktoriet (1795—99) av allvarliga åtgärder för att
åter bringa ordning i statsförvaltningen. Till sådana åtgärder som berörde
jordbruket hörde: återupprättandet av statens stuterier och de båda
veleri-närskolorna (sid. 260), anskaffande av avelsfår, som stationerades vid
stamschäferier (sid. 258), återupprättandet av lantbrukssällskapen, av vilka det
i Paris dock först 1804 återfick sin ställning som regeringens rådgivande
myndighet, upphävandet av en lag av år 1793 om utskiftning av
kommuners jord, hämmandet av den skogsförödelse, som följt på
avverkningsrättens frigivande år 1791 o. s. v.

Under konsulatet och kejsardömet kom jordbruksadministrationen i
ordning och vidtogos åtskilliga åtgärder för lanthushållningens främjande.
Stor omsorg ägnades häst- och fåraveln, vilka fingo en storartad
utveckling. Odlingsarbetet befordrades genom en lag år 1807 om organisation
av sammanslutningar för torrläggningsföretag, för vilkas ledning en
särskild byrå inrättades i inrikesministeriet. Sädesodlingen hölls däremot
tillbaka genom de ingrepp i handelns frihet, som skedde genom maximipris
och statens övertagande av handeln, då spannmålsbrist hotade.

Avspärrningen under krigstiden föranledde regeringen att söka inom
landet igångsätta beredning av varor, beträffande vilka man hittills varit
beroende av utlandet. En sådan var socker. Sedan man med anledning avi
tysken Marggrafs tidigare undersökningar (sid. 278) utfört försök att
bereda socker ur vitbetor och därvid erhållit ett utbyte av 6 procent av
bet-vikten, igångsattes denna tillverkning, vilken alltsedan dess fortgått i
Frankrike. Är 1812 inrättades 5 läroanstalter för utbildande av fackmän på detta
område.

Likaså kröntes försöken att ersätta indigo med vejde av framgång.
Odlingen av denna växt var gammal i södra Frankrike och fick nu stor
omfattning. Potatis användes för beredning av mjöl till brödbakning.
Tobaksodlingen uppmuntrades, och sedan det av Colbert införda men år 1791

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>