Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphävda monopolet å handeln med denna vara år 1810 återupplivats, blev
dess odling beroende av licens och tog starkt uppsving. Däremot hade
försöken att införa bomullsodling i södra Frankrike ringa framgång.
Napoleon hade öppen blick för vetenskapens betydelse för det
ekonomiska livet. Han uppdrog år 1807 åt den berömde botanisten Alphonse
De Candolle att undersöka landets alla delar från naturvetenskaplig
synpunkt. Försök med olika växtslag och odlingsmetoder samt premiering
av jordbruk och husdjursskötsel anordnades huvudsakligen under ledning
av lantbrukssällskapen, vilkas antal växte till ett femtiotal. Stor omsorg
ägnades åt undervisningen. En lärostol i jordbruk inrättades vid
Luxembourgträdgården i Paris, där en stor plantskola anordnades, liksom också
vid veterinärskolan i Alfort, där sådan redan tidigare funnits men indragits.
Veterinärundervisningen reorganiserades och jämte de två högre
veterinärskolorna i Alfort och Lyon, vilka återupprättats år 1795, inrättades 2 lägre
skolor för utbildande av hovslagare, vilka också fingo utbildas av de från
de förra skolorna utexaminerade djurläkarna. Specialskolor i fårskötsel
anordnades vid statens schäferier och i hästskötsel vid 11 stuterier, av vilka
senare skolor den i Paris fick karaktär av högskola.
Vid den systematiska omarbetning, som det i olika landsdelar växlande,
delvis föråldrade och med en mängd nya lagar och förordningar utvidgade
lagväsendet underkastades, frånskildes lantbrukslagstiftningen som en
särskild rätt, och ett förslag till denna, code rural, framlades år 1808 men blev
då vilande och hann ej fullbordas under kejsartiden.
Slutligen må nämnas, att försäkringsväsendet mot förluster genom olyckor
grundlades, genom att staten år 1808 övertog den redan tidigare
förekommande, av de provinsiella myndigheterna utdelade ersättningen för
brandskada m. fl. olyckor. Tillika sökte regeringen uppmuntra bildandet av
enskilda försäkringssällskap mot förlust genom hagel och kreatursfarsoter;
redan tidigare hade dock ömsesidiga föreningar mot dylika förluster varit
i verksamhet.
ODLINGENS UTSTRÄCKNING genom nyodling hade föga fortskridit
under tiden före den franska revolutionen, vilket väl förklaras genom
godsherrarnas brist på intresse för jordbruket och de mindre jordbrukarnas
betryckta ställning. Tidtals och särskilt under 1700-talets senare del hade väl
regeringen sökt befordra torrläggning av sankmarker och nyodling, men då
dylika ansatser varit snart övergående, hade resultatet varit ringa, och enligt
Arthur Young upptogo ännu vid 1700-talets slut skogar 1/6—1/7 av
jordvidden och låg även i vissa numera nästan fullständigt odlade trakter större
delen av jorden som ljung- och ginsthed, öde sandslätter eller moras.
I och med den med revolutionen följande försäljningen av en mängd
kronans, kyrkans och emigranters gods samt utskiftningen av
allmänningarna började en livlig uppodling av betes- och jaktmarker och annan oodlad
jord, en verksamhet som regeringen under konsulat- och kejsartiden på
olika sätt stödde och uppmuntrade.
JORDBESITTNING. Redan före den nyare tidens början hade den
mesta jorden övergått i adliga jordherrars och kyrkans ägo, under det att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
