Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 248 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Frankrike

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framstående beskaffenhet därmed, att dessa landsdelar ej stått under den
alla framsteg kvävande franska styrelsen, och att dess jord ej ägts av franska
adelsmän, som i regel voro frånvarande från sina gods, utan huvudsakligen
av självägande bönder.

Fig. 54. Växelplog. Efter Duhamel.

I avseende på åkerns bearbetning stod praktiken föga i
överensstämmelse med de förkunnade lärdomarna. Enligt dessa borde åkern flitigt
bearbetas och trädet
plöjas 3 eller enligt
Duhamel (som
ansåg luckring t. o. m.
överträffa gödsling i
fruktbargörande
verkan) 5 gånger, men
det allmänna var, att
jorden ej plöjdes förr
än kort före sådden
och detta även på
trädet, som således fick
blott 1 plöjning. Med
införandet av odling av
radsådda växter, rovor i Flandern och majs i södra Frankrike, följde, att
trädesskiftet kunde uteslutas, vilket betraktades som tecknet på det högre
jordbruket. Vid vinodlingen hade handhackning av jorden mellan raderna
sedan gammalt brukats.

ÅKERREDSKAPEN var fåtalig och primitiv, och visade ännu vid
periodens slut knappt några framsteg. Som dragare användes mest oxar
anspända med ok vid hornen. Skilda plogtyper förekommo i olika landsdelar,
men på den mer sammanhängande jorden allmännast den gamla germanska
kärrplogen, förspänd med allt efter jordens styvhel 2—4—6 par oxar eller
1—2 par hästar, och på lättare jord, såsom i Picardie och Champagne, en
lätt växelplog lik den, som brukades i Rhenlandet, med vilken man plöjde
jorden utan tegläggning (fig. 54).

Fig. 55. Araire. Efter Duhamel.

I södra Frankrike användes huvudsakligen det gamla årdret (araire)
med vågrät sula och åsen vilande på oket, fig 55. På sandjord brukades
mångenstädes ett krokårder (crochet), vanligen så lätt att det kunde dragas
av en åsna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>