Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 276 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Tyskland. Österrike-Ungern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detsamma som att ruinera tusentals nybyggare, vilka regeringen förut genom
vissa privilegier lockat att bosätta sig ute på högmossarna. Emellertid
inskränktes tiden, så att bränningen skulle vara slut före 1 juni, under våtår
före 15 juni.

Fig. 60. Frankisk plog.

Jordens bearbetning var huvudsakligen förlagd till trädesskiftet och borde
väl där, särskilt på den styvare jorden, utföras med 4 plöjningar
(Stürzfurche, Wendefurche för
gödselns nedplöjning, Ruhrfurche,
som utfördes som tvärning
med årder, samt Saatfurche),
men det vanligaste torde dock
ha varit, att trädesskiftet för
betets bevarande låg oplöjt till
fram på sommaren och körningarnas antal särskilt på lätt jord inskränktes
till 2 eller 1.

Plöjningen skedde i smala tegar (4—6 fårors bredd) särdeles å styv jord
med hög kuller för att befordra ytvattnets avrinnande och grunt för att
minska behovet av gödsel. Djupplöjning brukades under 1700-talet vid det
intensiva jordbruket kring Erfurt, men försök därmed å Brandenburgs
magra sandjord misslyckades.

Fig. 61. Haken från Mecklenburg. Enl. Braungardt.

REDSKAPEN synes hava utvecklats sedan medeltiden. Dels omtalas nu
flera olika typer av plog och årder, nämligen jämte den gamla nedersachsiska
kärrplogen (fig. 49, sid. 154), den långsträckta frankiska plogen i
Sydtysklands slättland (fig. 60), lättare svängplogar i alptrakterna, växelplogar med
ställbar vändskiva i Rhenlandet (enl. Heresbach) samt i de gamla
slaviska länderna det slaviska
årdret (Haken) med vågrät
sula (fig. 61). Dels hade man
börjat ersätta plogens
kantställda bräda genom en mullf jol
med svängd form, så att den
kunde vända tiltan, ja år 1760
framlade Otto v.
Münchhausen i sitt av samtiden
högt skattade arbete Der
Hausvater en teori om plogens rätta
form. Från Nederländerna
infördes på 1700-talet detta lands
berömda brabantska plog (fig.
63). Under 1700-talet kom
också den bömiska ruchadlo (fig. 76), utmärkt genom en brant snett mot
dragriktningen ställd vändskiva i bruk i Tyskland.

Av övriga åkerredskap omtalas inga nya slag.

DIKNINGEN var i allmänhet fortfarande försummad. Dock torde den
bäva varit bättre genomförd av de holländska kolonister, som nedsatte sig
i de östra landsdelarna (sid. 265). v. Rohr omtalar år 1722 i Obersächsiges

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>