Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 294 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Schweitz

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

holländska rullkärnor med 3 slaglister och i slutet av samma århundrade
en fransk modell av en liggande kärntunna med stav (Serene). Det blev
bruk att medels saffran giva vintersmör sommarsmörets färg.

Fig. 62. Schweiziskt mejeri år 1705. Efter Anderegg. B. Stäva. C. Mjölktunna. F. Ostkittel. K. Sil för Zieger. T. och V. Kärnor.

Ystningen skedde i en kittel som hängde på en svängbar arm över den
öppna härden. Löpet bereddes på ännu brukligt sätt av kalvmagar.

Den starka efterfrågan på mjölksocker till medicinskt bruk föranledde en omfattande
tillverkning av denna vara (Schottenzucker) i senare delen av 1700-talet.

BISKÖTSEL var sedan gammalt allmän. Vid slutet av 1700-talet framlade den blinde
genevaren François Huber iakttagelser rörande bins livsförhållanden,
Observations sur les abeilles (1796), vilka väckte till liv ett stort intresse
för denna sak, och givit honom hedersnamnet biskötselns grundläggare.

SKOGARNA hade liksom i övriga länder till största delen tillhört dels samhällena som
allmänning, dels världsliga och andliga länsherrar, kyrkor och kloster, och då de
feodala rättigheterna övergingo till de särskilda landsdelarna, blevo
skogarna till ännu mer övervägande stats- och allmänningsskogar. Enskildas
skogar voro blott små och fåtaliga, och någon delning av
allmänningsskogarna till enskild egendom förekom knappt annat än under
första åren efter revolutionen.

Brukningsrätt till allmänningsskog tillkom samfällighetens alla medlemmar
utan begränsning, även den som icke ägde jord, men naturligtvis blott
till husbehov, då ännu handel med virke blott föga förekom. Farhågan för
skogens förödande framkallade redan under det 13:e och följande århundraden
åtgärder från myndigheternas sida. En sådan var bannläggning, d. v. s.
förbud under viss tid för all avverkning, ströhämtning, bark- och lövtäkt
m. m., men ej för betning. Mot slutet av 1700-talet började detta att ersättas
med förklaring som skyddsskog, i vilken bete var förbjudet och avverkning
medgiven blott efter särskild tillåtelse, varigenom sålunda en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>