- Project Runeberg -  Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling /
300

(1925) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Nederländerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nederländerna och sedan alltjämt behöll, berodde på ett intensivt och
omsorgsfullt användande av alla medel till höjande av jordens fruktbarhet.

Gödslingen var till följd av det stora kreatursanlalet och ett omsorgsfullt
tillvaratagande av spillningen i allmänhet riklig och avpassades efter
jordmånens och grödans art. Den feta marskjorden odlades även utan kreatur
och gav dock rika skördar. Spillningen komposterades vanligen med torv
från mossar eller heden. Urinen samlades i stora behållare i vilka den
blandades med människogödsel och däri utrörda rapskakor. Även förekom att
människogödseln för sig utrördes med vatten. Dylik flytande gödsel (engrais
flamand)
användes på lättare jord. Till gödsling användes allmänt
torvaska samt därjämte träaska, sot, hornmjöl, gatsopor och rapskakor.
Kalkning och märgling voro regelbundet bruk. På mossodlingarna i Groningen
gjordes efter bränntorvens skörd den med yttorven blandade sanden
fruktbar genom blandning med stadsgödsel. Mudder ur kanalerna var också högt
skattat som gödselmedel.

Torrläggning av jorden genom invallning och avledning av grundvattnet
genom öppna gravar var redan tidigt högt utvecklad. På högre liggande
mark synes.ännu vid periodens slut torrläggningen huvudsakligen ha
åstadkommits genom att upplägga jorden i kullriga tegar eller land, mellan vilka
djupa fåror upptogos med plog eller mullskopa.

Jordens bearbetning var i regel mycket trägen och omsorgsfull. Vid det
mindre jordbruket var djupgrävning allmän. Plöjningen skedde merendels
i smala, vanligen blott 6 tiltor breda tegar.

<bFig. 63. Brabantsk plog före 17:e årh. Efter <span class=

Fig. 63. Brabantsk plog före 17:e årh. Efter Braungardt.



Redan under medeltiden hade den tunga kärrplogen förbättrats och
användes huvudsakligen på den styva jorden men hade eljes ersatts av en
lättare tassplog[1] med en välvd vändskiva, som kunde vända tiltan (fig. 63).
Denna plogtyp spreds
även under namn av den
brabantska plogen till
grannländerna. På den
sandiga jorden användes
även en liten svängplog.
Vidare användes harvar
av olika slag (rätpinn-,
rullharv, ogräsharv,
motsvarande hästhackan),
sladdar, kokkrossar och
mullskopa.

Växtföljd. Tack vare en flitig bearbetning av jorden även under växttiden
samt ogräsrensning hade redan tidigt trädesskiftet börjat avskaffas.
Tvåskiftesbruk förekom som en sällsynthet, och även treskiftesbruket, som
varit dessa länders vanliga växtföljd, blev från 1500-talet allt mer ändrat till
större intensitet genom odling av »trädesväxter» såsom spärgel, rovor och
rödklöver, på trädesskiftet. På detta sätt uppkommo åtskilliga olika
växtföljder, som varierades efter jordmånen, än med, än utan trade och
närmande sig växelbruket genom inskjutande av baljväxter (hästbönor,


[1] Rättelse i Boken: ’tassplog’ istället för ’torvplog’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free