Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Storbritannien och Irland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller till följd av väta illa bärgade skördar bidrogo att uppjaga
spannmålsprisen. Vetepriset nådde år 1812 t. o. m. 155 sh. pr qu. Utförseln av
spannmål upphörde därför, och vissa år betalades importpremier.
Den inrikes avsättningen av lantbrukets produkter underlättades genom
ett intensivt arbete på samfärdsvägarnas förbättring. Mellan 1760 och 1780
sattes alla de stora landsvägarna i gott stånd, och en formlig mani att bygga
kanaler uppstod, med den påföljd, att England blev Europas näst Holland
rikaste land på vattenvägar.
Denna gynnsamma konjunktur framkallade här liksom i Frankrike
livligaste intresse för jordbruket hos de högre klasserna. Det blev en modesak
att skaffa sig en mönstergård och själv bruka den, och konung Georg
III, »Master George på Windsor Home farm», gick i spetsen för
godsägarna att på en sådan pröva nya växtsorter, jordförbättringar och redskap
och underhålla förnämliga kreatursbesättningar. Det förr vanliga
förhållandet, att godsherrarna voro frånvarande från sina gods, ansågs klandervärt,
och lantbruket prisades som en för en gentleman hedrande sysselsättning.
Lantbrukslitteraturen flödade rikligt och lästes flitigt,
kreatursutställningar, plöjningstävlingar o. dyl. höllos och lantbrukssällskap bildades.
De höga inkomster, som spannmålsodlingen inbragte, ökade ivern för
byägornas skifte och sammanläggning till skilda gårdar samt till nyodling.
Jorden hade alltsedan den nyare tidens början allt mer blivit en
handelsvara, och detta förhållande ökades i den mån höga produktpris ökade
jordens avkastning. Egendomsköp och jordförbättringar blevo mycket
använda sätt för kapitalplacering, en utveckling som under krigstiden med dess
uppjagade spannmålspris övergick till vild spekulation. Med krigets slut
följde den oundvikliga reaktionen, vilken i förening med penningevalutans
genom spekulation framkallade osäkerhet förlamade jordbrukets utveckling
för årtionden framåt.
LÄNSVÄSENDETS UPPHÖRANDE och ÄGOSKIFTE, reformer, som
voro grundläggande för det engelska jordbrukets storartade utveckling
under den nyare tiden, hade påbörjats redan under medeltiden (sid. 167)
men fingo under den nyare ökad fart till följd av den nu framträdande
större ekonomiska företagsamheten och tilltagande kapitalismen. De vid
jorden bundne villains hade förvandlats till landbönder med rättsligt
tryggad besittningsrätt, copyholder, men dessas såväl som huvudgårdens ägor
bestodo av talrika blandade små tegar, vilkas sammanläggning till större
åkrar hade blivit mer trängande, i den mån jordens styckning fortgick.
Denna hade ofta gått så långt, att en bys åker kunde vara delad i flera tusen
tegar, varav till en gård kunde höra hundradetals, liggande blandade med
granngårdarnas i de olika åkerstyckena och de plöjningar, vari dessa voro
delade. Införandet av en lämpligare jordfördelning skedde i regel genom
ägoskifte vanligen betecknat som enclosure (inhägnad), och redan före år
1530 hade enligt Fitz-Herbert de flesta lorderna inhägnat sina enskilda
åkrar och ängar (the demesne land), varigenom dessa undandrogos den
gemensamma betesrätten. Småningom sträckte sig ägoskiftet även till
bond-jorden, som sammanfördes till större åkerstycken, vilka inhägnades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
