Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 330 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Storbritannien och Irland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

avkomlingar Foljambe, Favourite och Comet, vilken sistnämnde vid försäljningen
av Charles Collings hjord betingade det för sin tid oerhörda priset
av 1,000 guineas (20,000[1] kronor). Några av Charles Collings kor,
Duchess, Daisy, Cherry och Lady Maynard blevo stammödrar för rasens
förnämsta familjer. Genom till upprepad incestavel driven inavel men även
med enstaka användning av framstående djur av annan ras (t. ex. en röd
Galloway-ko) nådde särskilt Charles Colling för sin tid oerhörda
resultat, och då deras hjordar, Charles’ 1810 och Roberts 1818 såldes på
auktion, spredos de framstående avelsdjuren till ett större antal besättningar,
i vilka aveln fortsattes efter de av föregångsmännen angivna riktlinjerna.

Fig. 75. Charles och Rob. Colling.

Bakewell och bröderna Colling funno snart efterföljare. Andra
raser, särskilt Herefords (av Tomkins från 1769) och North Devons,
förädlades efter samma grunder, och bildande av avelsbesättningar blev en
hederssak för rika godsägare. Till förbättringen av slaktboskapen bidrog
mycket den år 1793 bildade Smithfieldklubben genom sina utställningar.

Kornas mjölkningsförmåga var i allmänhet vid denna tid föga beaktad,
och den ensidiga utvecklingen av köttbildningsförmagan hade till följd
minskade anlag för mjölkproduktion hos de högst förädlade
korthornsstammarna.

Mjölkhushållningen var i England mest riktad på osttillverkning. Mest
ansedd redan på 1500-talet var Cheshireosten och i andra rummet
Ched-dar-, Shropshire- och Warwickshire-, allt i västra Englands kuperade
trakter. Stilton-ost började omtalas i slutet av 1700-talet. Det sydöstra låglandet,
särdeles Suffolk, var däremot berömt för sitt smör.[2]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>