Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 352 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Danmark

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

På åtskilliga adliga sätes- eller huvudgårdar uppfördes väl mer eller
mindre ståtliga slott, särdeles i samband med det under senare delen av
1500-talet fortgående sammanförandet av jordbesittningarna till större gods.
(Sid. 341.) Men utom att huvudbyggnaden vanligen lades skild från
ekonomihusen, skilde sig byggnadernas anordning i regel föga på herrgårdarna
från den å bondgårdarna vanliga, och till sin beskaffenhet var bebyggelsen
i allmänhet föga olika å herr- och bondgårdar.

Byggnadernas anordning kring den fyrsidiga gården förblev i allmänhet
oförändrad. Boningshuset var ännu på 1600-talet ofta en rök- eller
ryggåsstuga, men småningom tillkom skorsten, bjälklag och innertak samt
glasfönster. Skorstenshus voro ännu i slutet av 1600-talet sällsynta. Med
skogstillgångens avtagande ersattes timmerväggar allt mer av sådana av
korsvirke med fyllningar av lerklenat flätverk eller stänger eller i Schlesvig av
sammannolade ekplankor (Bulhus). År 1554 förbjöds att i norra Jylland
bygga timmerhus. För att spara virke ersatte man också de gamla åstaken,
bestående av på gavlarna vilande åsar, med sådana av klena sparrar och
täckta med spån, halm, rör, ljung eller torv. Fönster saknades ännu på
1500-talet i allmänhet i bondgårdarna. Boningshuset var på 1600-talet i
allmänhet uppdelat i förstuga (Frammers) med därinnanför liggande
kammare (Kove) på östra gaveln och dagligstugan samt ofta på motsatta sidan
ytterligare 1—2 rum.

Fig 78. Krog från Sjælland.Enl. Greve.

BRANDFÖRSÄKRING. Av gammalt ingick i bysamfällighelens inbördes
förpliktelser, att den som led brandskada, ägde få hjälp av grannarna till
byggnadernas återställande. I början av 1700-talet uppstodo föreningar med
syfte att lämna medlem, som led brandskada, ersättning för den lidna
förlusten. Sedan regeringen inrättat en försäkringsanstalt för stadsbyggnader,
erhöllo lantmännen år 1761 rätt att försäkra sina byggnader däri, men då
detta väckte missbelåtenhet hos stadsborna, inrättades ett särskilt
brandstodsverk för landsbygden. Detta vann småningom så allmän anslutning,
att alla brandförsäkringsföreningar upphörde.[1]

ÅKFRBRUKET. Treskiftesbruk var förhärskande i större delen av riket.
I vissa delar av Jylland, särdeles i Vendsyssel, var dock alsädsbrug, d. v. s.
oavbruten sädesodling regel. Här och var låg jorden i 4 skiften, varav 2 i
trade, varvid man hade rätt att beså sina lotter i det ena av dessa. Det redan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>