Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 369 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Norge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med kratta eller harv, och på Sorlandet var även vanligt att handrensa vete-,
korn- och linåkrar. Då plogar mot 1700-talets slut började användas, var
vanligt att hacka upp fårans botten.

På Östlandet användes plog eller årder, där markens steniga beskaffenhet
gjorde detta fördelaktigare. Bearbetningen var i allmänhet knapphändig,
ofta kördes ej trädet förr än strax före sådden. I Oplanden kring Mjösen
och Randsfjord, landets bästa sädesbygder, var dock mot slutet av 1700-talet
vanligt att köra trädesåkern först på våren och sedan flera gånger under
sommaren.

Fig. 84. Falkenstens plog 1770. Efter Skappel.

I sydöstra Norges lertrakter brukades en tung plog, förspänd med ett par
hästar, i övriga landsdelar lättare plogar för enhet eller par. Plogen vilade
vanligen på 2 från ploghuvudet divergerande grova balkar, vilka bildade
sula den ena för landsidan, den andra för den på kant ställda planka, som
utgjorde vändskivan. Under 1700-talet började engelska plogar tjäna som
mönster och även användas vid
herrgårdar. En av dessa påverkad
norsk tillverkning, var
Falkenstens plog, vilken vann rätt stor
spridning på Östlandet.

Fig. 85. Länkharv fr. Söndmör. Norsk Landbrugsmuseum.

Plöjningen skedde vanligen
ständigt i samma riktning och åter i
tömning, men även med plogar,
vars vändskiva kunde omställas till
höger eller vänster, så att man kunde plöja oavbrutet och därvid ständigt
lägga tiltan åt samma håll.

Harvar användes egentligen blott för utsädets myllning men saknades
mångenstädes. Man använde dels länkharvar, (fig. 85), dels fyrkantharvar,
de senare, som mest brukades på Östlandet, användes dels enkla, dels
tvåkopplade. Under 1700-talets senare del hade harvarna mest järnpinnar. Vält

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>