Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 383 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hemmaalstrat spånadsmaterial för husbehov, ett förbud som dock snart förklarades
vilande och upphävdes 1771, sedan en friare ekonomisk uppfattning börjat
göra sig gällande. Är 1765 erhöll också lantmannen rätt att avyttra sina
varor varhelst han ville inom riket.

Statens förmynderskap över jordbruket under »frihetstiden» fick också
ett uttryck däri, att krono- och skattehemman enligt 1734 års lag blevo
underkastade uppsikt av länsstyrelsen, en bestämmelse, som hade sin grund
i omsorgen om bibehållandet av deras
skatteförmåga, varför ock den skattefria
frälsejorden lämnades fri från denna
kontroll. Är 1789 avskaffades denna
bestämmelse.

Fig. 86. Jonas Alströmer.

Sådana grenar av lantbruket, som
gagnade industrien t. ex. genom att lämna
denna råmaterial, eller som alstrade
varor, som gjorde införsel obehövlig, kunde
däremot få kraftigt understöd. Det
viktigaste exemplet härpå är regeringens
omsorger om schäferier, som skulle lämna
ull åt yllemanufakturerna (sid. 416). De
verk av denna art, som anlagts i Alingsås
av Jonas Alströmer, höllos trots
stora förluster uppe genom betydliga
understöd och nedlades först år 1767 efter
Alströmers död. Han inrättade även
tobaksspinneri, färgeri m. m. och
igångsatte odling av tobak och färgväxter
samt verkade ivrigt för odling av potatis, varmed de industriarbetare, som
han infört, voro förtrogna. För att befordra odlingen av handels- och
industriväxter såsom tobak, krydd- och färgväxter samt mullbärsbuskar till föda
för silkesmaskar förbjöds odling av egentliga åkerväxter på stadsjord.

De strävanden, som sålunda ägnades befordrandet av industrien och
jordbruket som dennas tjänarinna, rönte livlig anslutning från vetenskapen,
vilkens första blomstringstid inföll under 1700-talet. Den år 1739 stiftade K.
Vetenskapsakademien borde enligt sina grundregler välja även »hushållare»
till ledamöter, och till de ämnen, som akademien borde avhandla, hörde även
ekonomi. Akademien skulle delgiva allmänheten av henne prövade och
gillade »anmärkningar, påfund, rön och försök». Då akademien delades i
klasser, blev en av dessa ägnad åt hushållning och lantskötsel. Akademiens
Handlingar blevo också det huvudsakliga organet för lantbruksämnens
behandling, tills det år 1767 stiftade K. Patriotiska sällskapet år 1776 började
utgiva sin Hushållningsjournal (1790—1813 kallad Ny journal för
hushållningen). Även vid rikets universitet började man liksom ungefär samtidigt
i Tyskland (sid. 272) sysselsätta sig med ekonomien. Professurer häri
inrättades vid Uppsala akademi år 1741 och 1759 (Borgströmianska), vid Lunds
akademi 1750 och vid Åbo akademi 1747. Av dessa lärostolars innehavare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>