Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lantbrukets utveckling i skilda länder
- IV. Det rationella jordbrukets period
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IV. Det rationella jordbrukets period.
TIDEN EFTER DEN FRANSKA REVOLUTIONEN.
Liksom övergången till det nittonde århundradet i den allmänna
historien på goda skäl räknas som en periodgräns, därför, att de skrankor
som bundo människoanden och förbehöllo vissa samhällsklasser
företrädesrättigheter, då till väsentlig del nedbrötos, så betecknar denna tid även
beträffande jordbruket i flera avseenden övergången till en ny tid. Till de
band, som då lossades, hörde böndernas alltsedan medeltiden kvarvarande
beroende av jordherrarna samt återstoden av den gamla jordsamfälligheten
med tegblandning och gemensam betesrätt, vilka hämmade varje strävan
till reformer i lantbruket.
Vid denna tid skedde också en viktig ändring i den ekonomiska politiken.
Den fysiokratiska uppfattningen (sid. 221) om jordbrukets övervägande
betydelse bland näringarna trängde fullständigt igenom, och likaså den av
Adam Smith grundade åskådningen, enligt vilken det mänskliga arbetet
är källan till nationernas rikedom, och individernas fria verksamhet en
förutsättning för att arbetet skall giva bästa resultat, varför staten borde
upphöra med det förmynderskap och de inskränkningar i den ekonomiska
friheten, som en trångsynt lagstiftning lagt på jordbruket kanske mer än på
något annat yrke.
Genom dessa förändringar fingo bönderna möjlighet att bliva likaberättigade
med andra stånd och att vid sin hushållning göra de framsteg, vartill
vetenskapens utveckling gav anledning. Detta gäller dock blott de
germanska och romanska folken; i de slaviska och muhammedanska länderna
började reformerna först senare.
För lantbruket blev denna tidsgräns epokgörande även från den
synpunkten, att under det nya århundradet naturvetenskapen och mot dess slut
även den ekonomiska vetenskapen blivit vägledande för denna näring. De
grundläggande upptäckterna inom den moderna kemien, vilka omskapade
läran om jordens beståndsdelar samt om djurens och växternas näring, gåvo
jordbruk och husdjursskötsel den pålitliga grund, som möjliggjort deras
senare storartade utveckling, och gjorde därmed dem allt mer förtjänta av
den från 1800-talets början med förkärlek använda beteckningen rationell,
d. v. s. vilande på förnuftiga grunder, i motsats till den förut rådande
slentrianen eller fortgående enligt gammalt hävdvunnet bruk.
Tillika ställde en framåtgående teknik och förbättrade samfärdsmedel till
lantbrukets förfogande allehanda hjälpmedel, såsom bättre arbetsredskap,
konstgödsel och kraftfodermedel, som möjliggjorde en rikare och efter
behovet och produktionens art mer avpassad näring åt djur och växter.
Dessa stora framsteg på lantbrukets skilda områden voro frukter av ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0459.html
