Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intensivt, på jordbruk och husdjursskötsel direkt inriktat forskningsarbete,
för vilket en mängd försöksanstalter inrättades, och vars resultat spredos
i en oerhört tillväxande litteratur.
Härmed steg också behovet av undervisning i lantbrukets teori och
praktik. Detta behov tillgodosågs, om än i mycket olika grad i olika länder,
genom inrättandet av högre och lägre läroanstalter i lantbruk och dess olika
binäringar.
Till de omständigheter, som befordrat lantbrukets framsteg under nutiden,
hör också den samverkan mellan yrkets idkare, som från 1800-talets mitt
fått allt större omfattning, först i lantmannaförsamlingar och utställningar,
senare även genom det ekonomiska föreningsväsendet, kooperationen, som
under senare delen av 19:e och början av det innevarande århundradet
utsträckts till snart sagt alla lantbrukets områden och alla dess idkare. Genom
denna samverkan underlättades och förbilligades tillgången till alla slags
produktionsmedel och spreds kunskapen om dessa hjälpmedel och deras
rätta användning i de vidaste kretsar. Gagnet härav kom i främsta rummet
det mindre jordbruket till del, till vars höjande kooperationen i hög grad
bidragit.
Tack vare dessa omständigheter har lantbruket under nu avhandlade
period gått framåt som aldrig förr, till en början övervägande genom
nyodling men småningom allt mera genom ökad intensitet i jordbruk och
husdjursskötsel. Samtidigt med att lantbrukets produktion starkt ökades,
försämrades emellertid dess ekonomiska förhållanden under senare delen av
1800-talet. Efter den av penningeöverflödet framkallade högkonjunkturen
under 1860- och början av 1870-talet följde från år 1874 en reaktion, som
för lantbrukets del i främsta rummet framkallades av den från 1870-talet
starkt ökade konkurrensen från Ryssland samt Nordamerika och andra
transoceana länder. Denna omfattade till en början blott spannmål och
ull, men senare började även införsel från Amerika av kreatur och tack vare
kylteknikens utveckling från 1880-talet av kött och slutligen även av smör.
Prisfallet drabbade dock mest vegetabiliska produkter. Spannmålsodlingen
i Europa blev föga lönande, och odlingen av spånads- och oljeväxter inskränktes
starkt, under det att foderodling, husdjursskötsel och mejerihushållning
ökades.
En annan omständighet, som verkade i samma riktning, var guldmyntfotens
införande, vilken medförde nedgång i penningevärdet i de exportländer,
som bibehöllo den gamla valutan. Därtill kom slutligen den samtidigt
inträdande stegringen av arbetsprisen, befordrad genom »flykten från landet»
till den kraftigt växande industrien och till städerna samt emigrationen till
transoceana länder.
Till följd av dessa omständigheter inträffade på 1880-talet en svår kris
för jordbruket, vilken flertalet europeiska stater sökte motverka genom
spannmålstullar.
Nationalekonomiska synpunkter hade tidigare jämförelsevis litet beaktats
i jordbrukslitteraturen och vid behandlingen av jordbruksfrågor. Bortsett från
skrifter, som framkallades av strider om spannmålstullarnas upphävande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
