Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vin- och trädgårdsodling samt år 1845 silkesodling. Inspektörerna erhöllo i
uppdrag att genom inspektionsresor och förbindelse med föreningarna skaffa
regeringen underrättelser om lantbruket i rikets olika delar.
Sakkunniga personer utsändes också, särskilt av den energiske ministern
Cunin-Gridaine (1839, 1840—48), att studera näringar, nya
uppfinningar och anstalter i utlandet, såsom silkesodlingen i Kina (1839),
vinodlingen i Tyskland och Österrike (1839), lantbrukshögskolorna och
kreditanstalterna i Tyskland, bevattningsanläggningarna i Lombardiet och
bekämpandet av hängsjukan i Tyskland och Ungern (1845).
Regeringens uppmärksamhet och det allmänna intresset voro alltjämt i
främsta rummet riktade på husdjursavelns, särskilt får- och
nötboskapsavelns förbättring. Staten hade ledningen härav genom införsel av
avelsdjur, huvudsakligen från England, samt genom underhåll av stamhjordar,
vid vilka korsningsförsök anställdes, och varifrån avelsdjur spredos. Tillika
lämnade regeringen anslag åt lantbrukssällskap för anskaffande av
handjur, med villkor, att dessa skulle stå allmänheten till förfogande för
betäckning utan eller mot ringa ersättning. Åt undervisningen ägnades omsorg
genom understöd åt lantbruksskolor, införande av lantbruk bland
läroämnena vid folkskolor och seminarier, prisbelöning av handböcker,
understöd av studier rörande skadeinsekters bekämpande o. s. v.
På det lantbruksvetenskapliga området framträdde vid denna tid kemisten
Jean Baptiste Joseph Dieudonné Boussingault (1802—1887),
vilken på sin egendom Bechelbronn i Elsass 1838 inrättade en
agrikulturkemisk försöksanstalt, vilken tjänade till förebild för de liknande
anstalter, som kort därefter uppstodo i Tyskland. Genom laboratoriearbeten,
växtodlingsförsök och statistisk bearbetning av skörderesultaten å
lantegendomen, vars resultat framlades i Traité d’économie rurale (1844) och
Mémoires de chimie agricole et de physiologie (1854) bidrog han verksamt till den
på kemiska grunder fotade uppfattning om växternas och djurens näring,
som framför allt genom J. v. Liebigs skrifter snart vann allmän
anslutning (sid. 454). B. blev 1867 lärare vid lantbrukshögskolan i Paris, där han
fortsatte sina kemiska arbeten och mycket anlitades av regeringen som
lantbruksvetenskaplig auktoritet.
För kontrollen över lantbruksförnödenheter inrättades den första
offentliga kemiska stationen år 1844.
Sedan Louis Napoléon kommit till makten, visade sig hans intresse
för jordbruket och den kännedom, han under sin vistelse i England inhämtat
om detta lands högt stående lantbruk, i en livlig verksamhet från styrelsens
sida beträffande denna näring. Täckdikning, som vid denna tid var föremål
för mycken uppmärksamhet i England, befordrades genom anskaffande och
utdelning av maskiner för tillverkning av dikesrör och utfärdande av en
dikningslag (1854). Anslagen åt lantbrukssällskapen för anskaffande av
avelsdjur och för ersättning för skador genom eld, översvämningar,
hagelväder m. m. ökades. Den lokala lantbruksadministrationen omorganiserades
genom inrättande av rådgivande lantbrukskamrar, men hans tilltagande smak
för envälde visade sig i att han upphävde lantbruksstyrelsen och inställde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
