Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildades år 1885. Den 5 nov. 1894 utfärdades lag om kreditsällskap bildade
av lantmannaföreningar (Sociétés de crédit agricole mutuel), vilka erhöllo
frihet från stämpelavgift och skatt å lösöre m. fl. friheter. Framgången var till
en början ringa till följd av brist på rörelsekapital, men sedan den nämnda
lagen om på samma grunder byggda centralkassor, caisses régionales, av den
31 mars 1899 utfärdats och underlättat upplåningen, och tillika staten
medgivit centralkassorna räntefria statslån, tilltog rörelsen, så att antalet
kreditkassor år 1910 uppgick till över 3,000 och centralkassor till 97, varjämte ett
centralförbund, Fédération nationale des caisses de crédit agricole, bildades.
Flertalet kreditkassor överensstämma till sin organisation med
Raiffeissenkassorna (sid. 526), men även finnes ett antal av något avvikande typ.
Lån utlämnas för vissa godkända ändamål, dels på högst 3 månader för
tillfälliga behov, dels på längre tid, åt produktions- och
försäljningsföreningar enligt lag den 29 dec. 1906 på högst 25 år och åt enskilda enligt lag
den 19 mars 1910 på 15 år. Sedan rätt till inteckning i lösören (warrants)
införts genom lag av den 18 nov. 1897 (ändrad den 30 april 1906), ha
kreditföreningarna börjat lämna lån för anskaffning av kreatur och andra
inventarier mot inteckning i dessa liksom lån mot inteckning i spannmål, befintlig
i ägarens vård.
Samtidigt ha också lagerhusföreningar efter amerikanskt mönster börjat
bildas, vilka mottaga medlemmars spannmål till förvaring, behandling,
belåning och försäljning.
Av produktions- och försäljningsföreningar, vilkas antal år 1910 var
2,660, utgjordes över 2/3 av ysteriföreningar (fruitières), vilka företrädesvis
funnos i Jura-trakten, Savoyen och Pyrenéerna, samt omkring 1/4 av
smörmejeriföreningar och återstoden av vin-, stärkelse-, bränneri-, sockerbruks-,
mjölkförsäljningsföreningar m. fl.
Maskinföreningar för gemensam anskaffning av tröskverk och andra
dyrare jordbruksmaskiner för användning av medlemmarna ha börjat
bildas, sedan tillfälle till understöd beretts genom den nämnda lagen år 1906.
Försäkringskooperation. År (1802) hade ett första sällskap bildats för
försäkring mot förluster genom hagelskada och kreatursfarsoter, och mot
såväl dessa risker som mot brandskada funnos ömsesidiga
försäkringsföreningar i rätt stort antal men bildade på lösliga grunder. Sedan lag om
dylika föreningar utfärdats den 4 juni 1900 och staten börjat att lämna
understöd åt enligt densamma bildade föreningar, ha sådana, arbetande efter
försäkringstekniskt trygga grunder, bildats i stort antal; år 1922 funnos
7,065 kreaturs-, 5,073 brand- och 12 hagelskadeförsäkrings-föreningar.
För föreningar för jordförbättringar, såsom vattenreglering, torrläggning
m. m. fastställdes bestämmelser genom lag den 21 juni 1865 (ändrad den 22
dec. 1888). Dylika föreningar, vari ingå de av företagen berörda
egendomarna och som sålunda icke äro personliga, kunna vara fria, bildade utan
myndigheternas medverkan, om samtliga intresserade samtycka till
förslaget, eller autoriserade, bildade enligt beslut av prefekten, varför fordras,
att minst hälften av jordägarna med minst 2/3 av den jord, som beröres av
företaget (eller 2/3 av jordägare med hälften av jorden) enat sig om företaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
