- Project Runeberg -  Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling /
508

(1925) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Frankrike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Engelskt fullblod. För hästar av denna ras för Jockeyklubben från sin
stiftelse en stambok, vilken år 1833 erhöll kunglig sanktion. Dess första del
utkom år 1838.

Den sydfranska Tarbes- eller Bigourderasen (sid. 257) hade till största
delen förbrukats under Napoleon I:s krig men började under restaurationen
åter att upprättas med tillhjälp av orientaliska hingstar. Under
Napoleon III medförde strävandet att med hjälp av engelskt fullblod öka
djurens storlek till en försämring av rasens egenskaper i övrigt, men under
den 3:e republiken har den med användning av orientaliska och utvalda
engelska fullblodshingstar åter upparbetats till ett synnerligen ansett slag
av kavallerihästar.

Den normandiska, även kallad Merlerault-rasen, hade under senare delen
av 18:e århundradet korsats med engelskt halvblod för att motverka
verkningarna av den tidigare användningen av danska och mecklenburgska
låglandshingstar (sid. 257). Denna ingjutning av ädelt blod har fortsatts med
såväl orientaliska som engelska fullblodshingstar, och härifrån har den
anglonormandiska rasen sin högt skattade ädelhet, som den förenar med för
vagnshästar önskvärd massa. I samma riktning har förädlingen av den
bretagneska rasen letts, och genom användning av halvblod, först Norfolk och
senare huvudsakligen anglonormander, har en halvblodshäst, kallad
anglo-bretagnisk, skapats.

Fig. 100. Percheronhäst.
Fig. 100. Percheronhäst.


Bland landets tyngre hästslag hade percheronhästen enligt traditionen
fått den energi och rörlighet, som utmärker denna ras, genom korsning med
orientaliska hingstar och härmed fortsattes i början på 1800-talet. Sin
berömmelse som en stark och elegant vagnshäst fick percheronhästen
egentligen genom det år 1825 bildade omnibusbolaget i Paris, och uppfödarna
sökte att ytterligare utveckla rasens massa, sedan amerikanarna på
1870-talet börjat uppköpa och med höga pris betala särskilt de tyngsta djuren.
Sedan 1890-talet har man återgått till den äldre medelmåttigt tunga typen.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free