- Project Runeberg -  Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling /
522

(1925) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Tyskland och Österrike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I åtskilliga stater är viss minsta areal eller del av egendomens
skattetal stadgad som gräns för styckning. Även förekomma inskränkningar till
skydd för det i vissa landsdelar hävdvunna bruket, att jordegendom övergår
odelad i arv åt en av arvingarna. Sålunda begränsades i Ungern, där
styckningen av bondjorden gått till överdrift, densamma år 1838 till 1/8 hemman,
(sid. 516), vilket åter upphävdes år 1850, och vid den styckning av gods, som
regeringen där igångsatt på 1850-talet, bildades bondgårdar med minst 10 ha
jordbruksjord. Jordstyckningen har gått långt i Tyskland särdeles i de södra
staterna, men olägenheten härav har föga framträtt, utan tvärt om står
jordbruket högre i de landsdelar, där småegendomar mest förekomma, än i
storgodstrakterna. I Ungern är däremot förhållandet det motsatta, beroende på
jordbrukets övervägande inriktning på sädesodling och dess låga ståndpunkt.

KATASTER. Grundskatterna vilade i allmänhet i Tyskland på från
medeltiden hävdvunna grunder och voro av många olika slag, men under
1880-talet har till grund för denna beskattning lagts ett fullständigt katasterväsen,
bestående av register över alla jordegendomar med uppgifter om deras
belägenhet, jordbeskaffenhet, tillhörande rättigheter och servitut m. m., som
inverkar på skatteförmågan, samt skattetalet och tillhörande kartor.

I Preussen började arbetet å katasterverket enligt lag av den 21 juni 1839,
men då det förberedande arbetet ansågs otillfredsställande, utfärdades nya
föreskrifter för dess utförande den 21 maj 1861. Ett ekonomiskt kartverk
upprättades, med de ekonomiska gränserna utlagda, och därefter taxerades
ägorna i bonitetsklasser (högst 8 för inägor och 9 för skog) efter deras
avkastning i penningar vid lantbruk efter ortens sed på grund av jämförelse med
ett antal noga undersökta normal-ägor. Hela rikets grundskatt fördelades
först på provinserna och sedan distriktsvis på alla jordegendomarna efter
deras taxerade värde. Slutligen upprättades dels en Flurbuch, utgörande en
generalkartebeskrivning av landet, upptagande alla jordegendomar och
ägoskiften med deras areal, nettoavkastning och bonitetsklss, dels en
Grundsteuermutterrolle (jordebok), en förteckning i nummerordning av alla
jordegendomar och ägor, deras arealer, nettoavkastning och grundskatt.

I de övriga tyska staterna ha i huvudsak lika anordnade katasterverk
upprättats, och genom rikslag den 24 mars 1897 ha för riket gemensamma
bestämmelser om Grundbücher (jordeböcker) fastställts.

I det Habsburgska riket hade dylika katasterverk redan på 1700-talet
upprättats i vissa av kronländerna, och enligt förordning den 27 dec. 1817,
vidtog arbetet därå i övriga riksdelar men avslöts först efter över 50 år.

KREDITVÄSEN. Den starka nedgången i spannmålsprisen efter
krigstidens slut samt behovet av uppsättning av inventarier och byggnader, som
blev en följd av förlusten av godsböndernas arbetsskyldighet, indragning av
bondgårdar och skifte av allmänningar medförde svårt ekonomiskt
trångmål för godsägarna. Dessa sökte, så långt det gick, hjälp genom ökade lån
hos hypoteksföreningarna (Land- och Ritterschaften) (sid. 270) och i de
nordöstra preussiska landsdelarna, där svårigheterna voro störst till följd
av storgodsens övervikt och härjningarna under krigen, erhöllo dessa
föreningar stöd av staten. Konung Friedrich Wilhelm III beviljade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free