Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Tyskland och Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också i trångmål stadda godsägare direkt understöd för återupprättandet av
deras gods, s. k. Retablissementsgelder. För underlättande av avlösningen
av bondgårdarnas arbetsskyldighet inrättades i Preussen Rentenbanken,
vilka betalade godsägarna den bondjorden åliggande räntans efter 5 proc.
kapitaliserade belopp i 4 proc. obligationer, under det att bonden skulle
amortera sin skuld till banken genom 5 proc. annuiteter under 411/12 eller
41/2 proc. under 561/2 år.
I de österrikisk-ungerska länderna, där hypoteksföreningar förut
saknades, bildades den första hypotekskreditföreningen år 1841, men till följd
av regeringens åtgärd att inrätta en avdelning för hypotekslån i statsbanken
dröjde det sedan ända till 1860-talet, innan Landeshypothekenanstalten, i
huvudsak organiserade som de tyska Landschaften, inrättades i de särskilda
kronlanden.
Böndernas kreditbehov fylldes genom de Under århundradets senare hälft
bildade kooperativa lånekassorna (sid. 526).
Kreditgivningen åt jordbruket har för övrigt delvis övertagits av ett stort
antal enskilda kreditanstalter.
FÖRENINGSVÄSEN.[1] Under inverkan av det livliga intresse, som de
stora agrarreformernas genomförande framkallade, ökades hastigt antalet
lantbrukssällskap, vilka under föregående period börjat bildas i de särskilda
orterna. De lokala sällskapen i Tyskland, vanligen kallade
Landeskulturgesellschaft, sammanslöto sig till Haupt-, Central- och Provincialvereine
samt dessa till Landesvereine. Dessa sistnämnda begagnades allt mer av
regeringarna som sakkunniga representationer för jordbruket, och denna
samverkan liksom mellan sällskapen inbördes organiserades i flera stater
genom inrättandet av officiella myndigheter, i vilka de större föreningarna
voro representerade. Den första av dessa var det år 1842 inrättade
preussiska Landesoekonomie-Collegium, av vars medlemmar en del utnämndes
av regeringen, en del var vald av sällskapen. Därefter följde liknande
korporationer i andra stater samt slutligen det den 8 april 1872 för hela riket
inrättade Deutsche Landwirtschaftsrath, bestående av representanter för de
stora landssällskapen, regeringsombud och några vetenskapsmän. Detta
råd äger att avgiva av riksregeringen begärda yttranden och att av eget
initiativ göra framställningar till rikskansleren och parlamentet.
För att skaffa fastare sammansatta distriktsrepresentationer för
jordbruket än lantbrukssällskapen inrättades i Preussen genom lag den 13 juni
1894 provinsiella Landwirtschaftskammer, vilka fingo till uppgift att
företräda lantbruket gent emot regering och riksdag, avgiva yttranden och
förslag, utöva tillsyn över undervisnings- och andra anstalter för jordbrukets
befordran, handhava fördelning av statsunderstöd och premier,
prisnoteringar och anordnandet av lantbruksutställningar. Kamrarna hade att för
sin omkostnder tillgå statsanslag och tillsammans med grundskatterna
utgående skatt å jordegendomar i provinsen. Så gott som alla Preussens
provinser ha övergått till denna representation i stället för de förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
