Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Tyskland och Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1852) och ett antal konsumtionsföreningar bildades, men beträffande den
speciella jordbrukskooperationen blott till 1873, då en föreningslag för
kooperativa föreningar utfärdades, vilken fastställde regler för
medlemmarnas ansvarighet och normer för föreningarnas organisation samt
registrering som villkor för deras juridiska kompetens. En kraftig uppblomstring
av föreningsväsendet, som då omfattade kredit- och inköpsföreningar, följde
nu och befordrades ytterligare genom utfärdandet av föreningslagen av den
10 juni 1893, vilken underkastade föreningarna regelbunden inspektion av
provinsmyndigheterna, som kunde uppdraga den åt den centralorganisation,
till vilken föreningen var ansluten, en bestämmelse, som ökade
föreningarnas kredit och centralföreningarnas inflytande. Genom lag av den 25 okt.
1896 fritogos Raiffeissenföreningar samt jordbrukareföreningar för inköp
av förnödenheter och försäljning av lantbruksprodukter från beskattning,
om vinstutdelning icke förekommit och rörelsen icke utsträckts över
medlemmarnas krets.
Föreningarna ha i stor omfattning bildats på initiativ av
provinsmyndigheterna och åtnjutit bidrag av allmänna medel för sin organisation samt ha
i allmänhet bildats efter tyskt mönster. De lokala föreningarna ha
sammanslutit sig till provinsförbund med särskilda organisationer för de olika
nationaliteterna, där omständigheterna därtill föranlett. År 1898 bildades ett
riksförbund, Allgemeiner Verband landwirtschaftlicher Genossenschaften in
Oesterreich, vartill det stora flertalet av Centralföreningarna anslutit sig.
Det långt övervägande flertalet av föreningarna (år 1910 över 7,000)
utgöres av kreditföreningar, vilka sedan år 1896 bildats huvudsakligen efter
Raiffeissenföreningarnas typ. Däremot ha i de tjeckiska och slovenska
landsdelarna Schultze-Delitschkassor fått stor utbredning även på landsbygden.
Kreditkassorna ha förenat sig till provinsförbund, och vid sekelskiftet
bildades en central kreditanstalt för kassorna. Gemensamt inköp av
jordbruksförnödenheter ombesörjes rätt allmänt av Raiffeissenkassorna och i övrigt
av allmänna lantbrukssällskap, särskilda inköpsföreningar, inköps- och
försäljningsföreningar, lagerhusföreningar (vilka med kraftigt understöd av
myndigheterna nått en stark utveckling särdeles i Böhmen), samt av
centralföreningar, som verkställa en stor del av inköpen för de anslutna
lokalföreningarna. Mejeriföreningarna äro till stor del idel registrerade Gemeinsame
Molkereibetriebe. Vinkällareföreningar äro talrika i alptrakterna.
Linodlareföreningar för gemensam beredning och försäljning av lin ha sedan 1896
bildats i Böhmen och Mähren och understödjas med räntefria statslån. Jämte
avels- och tjurföreningar ha bildats kreatursförsäljningsföreningar, vilka
samarbeta med av de allmänna centralföreningarna inrättade
försäljningsagenturer (Viehverwertungsstellen) i de större städerna. Betesföreningar
ha på senaste tid bildats i Niederösterreich. Försäkringsföreningarna mot
brand- och hagelskada (stundom mot båda gemensamt) och
kreaturssjukdomar äro mest smärre lokala sammanslutningar, men även större
föreningar för hela landet eller en provins finnas.
I södra Böhmen, där omkring 1/3 av jorden tillhör stora gods, vars jord
plägar utarrenderas åt storförpaktare, som sedan utlämna lotter åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
