Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 532 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Tyskland och Österrike

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vetenskaplig forskning, och på detta område har också Tyskland under denna tid
intagit en ledande ställning.

Fig. 101. Albrecht Thaer.

Så blev förhållandet redan under århundradets början, då Albrecht
Thaer (1752—1828) blev en enastående auktoritet ej blott inom sitt
fädernesland utan även i utlandet, vilket fått ett uttryck i hedersnamnet »det
rationella jordbrukets fader». Thaer väckte i sitt hemland först
uppmärksamhet som en övertygad förespråkare för det engelska jordbruket
som ett efterföljansvärt föredöme, vilket
han tillämpade med största framgång på
det år 1804 inköpta godset Möglin.

Hans berömda arbete Die Grundsätze
der rationellen Landwirthschaft (I—III
1810—1812), länge den framför andra
auktoritativa handboken i
lanthushållning, utgjorde en på den praktiska
erfarenheten såväl i England som i
hemlandet samt egna försök och
naturvetenskapens dåtida ståndpunkt grundad
systematisk framställning av alla delar av
lantbrukets och husdjursskötselns teori och
praktik. En framstående plats ägnades i
detta arbete åt ekonomiska synpunkter
och beräkningar med uppskattning av
jordens och gödselns närande kraft, samt
dennas ökning genom trädning och
baljväxtodling samt minskning genom
grödor av andra växter. Bland hans utgivna
skrifter märkas i övrigt den tidskrift,
som han utgav under titlarna Annalen der niedersächsigen Landwirthschaft
(1799—1804), Annalen des Ackerbaues (1805—1810), Annalen der
Landwirthschaft (1811—1812) samt Möglinsche Annalen der Landwirthschaft
(1817—1823). Thaers banbrytande inflytande på jordbrukets utveckling
berodde även på hans deltagande i utarbetandet av den preussiska
agrarlagstiftningen 1811—1821. Hans uppfattning om växternas näring, den s. k.
humusteorien är talat å sid. 453.

Liksom Thaer nämnes som lantbrukets reformator särskilt i
Nordtyskland, till vars stora jordbruk han i sina skrifter främst tog hänsyn, så
tillräknas liknande förtjänst om västra och sydvästra Tysklands jordbruk åt
Johann Nepomuk Schwerz (1759—1844), vilkens verksamhet
företer många analogier med Thaers. Han framhöll som mönster jordbruket
i Belgien, varifrån ju impulserna till jordbrukets förbättring tidigare kommit
till England, samt i Elsass’, vilken landsdel, jämte Flandern sedan gammalt
i lantbrukshänseende åtnjutit högsta anseende i Frankrike.[1] Hans förnämsta
skriftliga arbete, Anleitung zur praktischen Ackerbau (1823—28) stod i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>