Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 533 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Tyskland och Österrike

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anseende bland jordbrukarna föga efter Thaers Grundsätze, men skilde sig
från detta, såsom också olikheten i titlarna angiva, däri att det innehåller
tekniska lärdomar grundade huvudsakligen på praktisk erfarenhet men föga
på naturvetenskapliga och ekonomiska slutsatser. Schwerz tog
huvudsakligen hänsyn till det mindre jordbruket, som var rådande i sydvästra
Tyskland. Liksom Thaer utövade han stort inflytande genom sin
lärareverksamhet, i det att den av honom på uppdrag av konung Wilhelm av
Wurtemberg år 1818 anlagda
lantbruksakademien å Hohenheim, för vilken han
var föreståndare till år 1828, blev
centralhärden för de
lantbruksvetenskapliga intressena i Sydtyskland, likasom
akademiens jordbruk blev ett mönster
för dess lanthushållning.

Fig. 102. Justus v. Liebig.

För Österrikes lantbruk blev
Johann Burger (1773—1842) ledande
auktoritet särskilt genom sin Lehrbuch
der Landwirtschaft (1819—20).

Bland övriga lantbruksförfattare från
denna tid märkas: Karl v. Wulffen
(1785—1835), vilkens Versuch einer
Theorie Über das Verhältniss der Ernten
zu dem Vermögen und der kraft
das Bodens (1815) var den första
genomförda bearbetningen av
jordbrukets statik, vilken benämning han först
använde.

Johann Gottlieb Koppe (1782—1863), vilken på uppdrag
av Thaer framställde dennes läror i populär form i Unterricht im
Ackerbau und in der Viehzucht (1812), vilken blev den bland Nordtysklands
jordbrukare mest spridda handboken i det praktiska lantbruket.

Albrecht Block (1774—1847), berömd genom sitt stora arbete i
lantbrukets ekonomi, speciellt taxationslära: Mittheilungen landwirthschaftlicher
Erfahrungen, Ansichten und Grundsätze (1829—34).

August v. Weckherlin (1774—1868), föreståndare för akademien i
Hohenheim och sin tids främste auktoritet på husdjurslärans område samt
ledare av de berömda Wiirtembergska kungliga stuterierna och
avelshjor-darna av nötboskap av får, författare av Landwirthschaftliche
Thierproduction (1846).

Heinrich Wilhelm Pabst (1798—1868) föreståndare efter vart
annat för lantbruksinstituten i Eldena, Hohenheim och Magyar Ovär och
mest känd genom sina mycket spridda verk Lehrbuch der Landwirthschaft
(1833—34), Anleitung zur Rindviehzucht (1829) och Landwirthschaftsliche
Taxationslehre (1853).

Johann Heinrich Thünen (1783—1850), vilkens arbete Der
isolierte Staat im Beziehung auf Landwirthschaft und Nationalökonomie

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>