Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 534 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Tyskland och Österrike

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1842—63) utgör en berömd spekulativ undersökning rörande inverkan
av-den producerande markens och avsättningsortens belägenhet på lantbrukets
gestaltning.

Fig. 103. Emil v. Wolff.

Den nya, på kemisk forskning grundade uppfattningen om växternas och
djurens näring framställdes först i ett sammanhang och med övertygande
klarhet av frih. Justus von Liebig (1803—1873), professor i kemi
först i Giessen sedan i Munchen. Den
vidare utvecklingen av de nya lärorna
skedde framför allt vid tyska
läroanstalter och försöksanstalter, och som
förgrundsmän i detta arbete och
spridare av den på praktiken tillämpade
vetenskapen framträda beträffande
växtnäringen och jordens gödsling
Jul. Adolf Stöckhardt
(1809—86) professor vid skogs- och
lantbruksakademien i Tharand, Edward
Heiden (1835—88), föreståndare för
försöksanstalten i Pommritz, och
Emil v. Wolff (1818—96), år 1851
föreståndare för den nyinrättade
försöksanstalten i Möckern och 1854—94
professor vid Lantbruksakademien i
Hohenheim samt tillika från 1866
föreståndare för försöksanstalten
därstädes. För den senare utvecklingen på
detta område kunna Paul Wagner
(f. 1843) från 1872 föreståndare för försöksanstalten i Darmstadt och
upphovsman till den exakta metoden för gödslingsförsök, M. Mærcker (1842
—1901) föreståndare för försöksanstalten i Halle, E. Mitscherlich
(f. 1874), professor i Königsberg m. fl. nämnas som representativa män.
Inom agrikulturfysiken var M. Ew. Wollny (1846—1901) professor i
Munchen, länge den mest bemärkte forskaren. Frågan om baljväxternas
kvävenäring avgjordes genom Herm. Hellriegeis (1831—1895)
föreståndare för försöksanstalten i Bernburg och hans medarbetare
H. Wilfarths upptäckt av symbiosen med bakterier, och den praktiska
tillämpningen härav genom ympning med bakteriekulturer infördes av
Friedrich Nobbe i Tharand (1830—1919) och Lorentz Hiltner (1862—
1923) den förre mest bemärkt som organisatör av den första
frököntrollanstalten, den senare även som framstående växtpatolog.

På djurnäringens och utfodringslärans område voro de av W.
Henneberg och Fr. Stohmann vid försöksstationen i Weende samt Th.
Bischoff och C. Voit i Munchen utförda undersökningarna av
grundläggande betydelse (sid. 465), och under senare delen av 1800-talet voro den
ovan nämnda Emil v. Wolff och Julius Kühn (1825—1910)
professor i Halle de ledande männen, ej minst genom sina läroböcker, den förres

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>