Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 560 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Schweitz

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

även tullpolitiken medverkat, i det att spannmålen från 1851 intill 1902 varit
praktiskt taget tullfri och sedan blott svagt skyddad, under det att ett
avsevärt tullskydd rått för husdjur och deras produkter.

FÖRENINGSVÄSENDET.[1] De under föregående århundrade bildade
sällskapen för upplysning och framåtskridande och för reformer i det
ekonomiska livet (sid. 292), voro under början av 1800-talet de huvudsakliga
härdarna för intresset för lantbrukets förbättring, men deras verksamhet för
detta syfte avstannade småningom och övertogs från 1840-talet av i de
särskilda orterna bildade lantbrukssällskap.
Dessa sammanslöto sig i de tre
språkområdena till förbund: Schweizerischer
Landwirthschaftlicher Verein (1863),
Federation des sociétés d’agriculture de la
Suisse romande (1881) samt Società di
agricoltura e sclvicoltura. Dessa stodo
under den följande tiden i spetsen för
alla åtgärder för jordbrukets främjande,
för vilka kantonerna och från 1860
edsförbundet lämnade anslag, som betydligt
ökades år 1884 och ytterligare år 1893.
Därjämte bildades de icke officiella
föreningarna Société d’agriculture de la
Suisse romande år 1858 och Gesellschaft
schweizerischer Landwirte år 1882.

Fig. 113. Ernst Laur.

Ett långt större inflytande än dessa
stora förbund fick det år 1897 stiftade
Eidgenössische Bauernverband (Union
suisse der pausans), vilket med sitt
verkställande och vetenskapliga organ, Bauernsekretariat, blev en central
representation för landets jordbrukareföreningar, varav 52 år 1924 voro
anslutna till förbundet. Det har kraftigt verkat hos förbundsmyndigheterna och
ute bland folket för jordbruket, särskilt i motsats till industriens intressen och
socialisternas politiska strävanden. Under ledning av sin energiske
sekreterare, professorn vid polytechnicum i Zürich Ernst Laur har
bondesekretariatet utarbetat ett stort antal ekonomiska utredningar och översikter
samt verkat för ett allmänt användande av en likformig bokföring, varpå det
grundat en årlig ekonomisk statistik.

Även för särskilda grenar av lanthushållningen har bildats representativa
föreningar, såsom Schweizerischer Forstverein (1843) och Schweizerischer
Alpwirtschaftlicher Verein (1863), vilken senare förening sedan år 1864 utfört
en allmän statistik över alphushållningen, samt avelsföreningar för
husdjurs-avelns främjande och Milchwirtschaftliche Vereine (sid. 571).

Ekonomisk samverkan eller kooperation i modern mening började
egentligen först på 1880-talet och då närmast efter den tyska kooperationen som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>